Föreningen ordnade en pratkväll om Gumböle den 17 oktober 2007 i Lagstad hembygdsgård med drygt tjugo deltagare. Karl Lindqvist inledde med att berätta om livet på Gumböle gåtd, där hans far hade arbetat som smed från 1930- till 1950-talet. Karl berättade initierat om byggnaderna, av vilka en stor del rivits och om maskinparken med bilar traktorer, sågen m.m. Redan som sjuåring började han köra traktor både Ferguson och John Deere. Han illustrerade framförandet med ett tjugotal bilder.

Karl beskrev ingående hur kärrhjul gjordes. Redan träarbetet var omfattande men speciellt intressant var påsättande av metallbandet, då svets inte ännu fanns före kriget. Han nämnde att hästarna återvände efter att flere år varit i kriget gick de genast i egen spilta. Ann-Marie Klinge, född Weurlander, berättade om skolgången i Gumböle småskola. Hon mindes speciellt julfesterna som var stämningsfulla. Lärarinnan Matilda Wis var mycket omtyckt.

Vid den livliga diskussion framgick att utomhus en gång hade en elev burit lärarinnan ”takapåsa”, då hon var lätt rörelsehindrad. I samband med att Lagstads nya skolhus blev färdigt 1954 stängdes Gumböleskolan. I slutet av 1950-talet gick finska klasser i skolhuset några år. Per-Olof Ahokainrn, som sammanställt Långängens, senare Gumböle, egnahemsförenings 25-årshistorik, berättade att senare verkade har ett dagis.

De finlandssvenska museidagarna hölls den 22-23 september 2007 i Borgå med drygt 100 deltagare. Peter Sjöstrand, ordförande i Finlands svenska hembygdsförbund, hälsade välkommen och presenterade dagarnas tema Är museet tillgängligt för alla? Biskop Gustav Björkstrand nämnde att förr kom man inte ens att tänka på tillgängligheten då byggnader uppfördes. Kyrkorna byggdes ofta på höga kullar av naturliga skäl men ofta även med höga trappor, t.ex Domkyrkan i Helsingfors. Positiva åtgärder har vidtagits men gamla byggnader kräver att hänsyn tas till museala värden.

Gunnar Häger, chef för projektet Hembygdsgårdarnas tillgänglighet i Sverige, hade en rad praktiska råd börjande med färgband påtrappor. Han påpekade att föreningar även bör informera om brister i tillgängligheten, t.ex. om deras museer har branta trappor. Ant Simons, VD för Kulturhuset, framhöll att föreningar kan utforma sina hemsidor så, att besökare i förväg kan bekanta sig med t.ex. hembygdsgårdar. Medlemsföreningarna i Finlands svenska hembygdsförbund har möjlighet att gratis skapa hemsidor.

Om olika sätt att marknadsföra museer berättade Åsa Zäll från Nordiska museet, Christian Pleijel från projektet Skärgårdsmuseer och Sten Enbom från Sibbo hembygdsforskningsförening. Projektet Museilaboratoriet presenterades av Anne Bergström, Pargas hembygdsförening, Laura Holm, Bjärgas hembygdsgård och Katarina Rosenback, Kilens hembygdsgård. Detta fleråriga arbete har resulterat i sidan www.museilaboratoriet.fi .

Museilaboratoriets första digitala arkivsamling handlar om Hemmafronten. Som teman har valts Fältpost, Hästutskrivningsnämnden, Insamlingar, Krigsbarn, Lotta Svärd och skyddskåren, Vardag, Ransonering, Recept, Sorg, Surrogat, Talkoungdom, Museidetektiven, Barndom, Nöjen och Medborgarrörelser. Museidetektiven förklarar svåra ord. Dessutom är det rikliga materialet indelat i kategorierna Berättelse, Brev, Fotografi, Ordförklaring och Recept. Besökarna kan själva göra tillägg vilka dock kollas innan de läggs ut på nätet. Idéer om andra tillägg tas även gärna emot. Planer finns att utvidga sidorna med ljud- och videoinslag.

Kvällen avslutades på uf-lokalen Hemgården, där HV i Söderveckoski bjöd på en välsmakande och riklig supé , som varvades med sång och musik m.m. Söndagen 23.9 bjöd på guidade utflykter i Borgå med omnejd. I Borgå besöktes Runebergs hem med Fredrika Runebergs 200- årsjubileumsutställning och Holmska gården med sin 1700-talsutställning Bussexkusioner gjordes till Sibbo med Sibbesgården och Pernå med Agricolamuseet, Tervik gård med anor från 1600-talet och Skärgårdsmuseet i Rönnäs.

Festivalen Förening 2007 hölls veckoslutet 7-9 september i Helsingfors med 80 deltagande föreningar, drygt 600 deltagare och en publik som steg till flere tusen.

Dagarna öppnades av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som konstaterade att då festivalen nu för tredje gången arrangeras så har den blivit en institution. Ett stort antal föreläsningar, debatter och workshops ordnades på fredagen i Arcadas utrymmen. Dragplåster denna gång var Mark Levengood, som hade rubriken Att stå stadig i en föränderlig värld. Mark kryddade sitt inlägg med allehanda lustigheter men detta hindrade inte att hans rubrik blev mycket väl behandlad. Under rubriken Seniorer som en resurs tolkade Lenita Airisto begreppet senior mycket positivt utgående från sin bok Jatkoaika. Hon framhöll att senior member i USA ses som en person med hög kompetens.

På lördagen kunde allmänheten på Narinkentorget ta del av vad det finlandssvenska föreningslivet har att erbjuda. AV-teaterns skådisar Ulla och Lasse Bergström, Danielle Engström m.fl. gjorde i full rollmundering PR för urpremiären den 2 november på Staffan Bruuns pjäs Fällan i Brunnsparken. Jan Holmberg, ombudsman i Svenska pensionärsförbundet, berättade att den 15 marts 2008 ordnas i Kulturcentret i Hagalund ett heldagsjippo, dit över 1000 pensionärer väntas.

Esbo hembygdsförening ställde upp i Förening 2007 med att delta i föreläsningarna på fredagen den 7.9 och med att presentera sin bokproduktion m.m. på Narinken under lördagen den 8.9. Föreningen deltog även med info på den virtuella föreningsfestivalen.

Ungdomsrörelsen hade samlats i gemensamt tält och bjöd även på sceninslag, bl.a. flöjtmusik med elever från Musikinstitutet Kungsvägen, Hello Dolly från Lurens, folkdans med Föreningen Brage och squaredans med Arbetets vänner.

Arrangörerna Finlands svenska Marthaförbund, Finlands Svenska Idrott och Svenska pensionärsförbundet kan vara mycket nöjda med årets arrangemang. Nästa års föreningsfestival kommer att hållas i Åbo.

Esbokarnevalen firades den 27-29 augusti i Lagstad hembygdsgård med en flerdelad utställning. Tommi Heinonens fotoutställning Esbo skärgård i förvandling visar utgående från gamla fotografier hur samma vyer ser ut idag. Under en konstkurs i juni på Hanaholmen skapade ungdomar från Sverige och Finland smycken av remixmaterial d.v.s. de återanvände bortkastat skräp. Med akrylmålningar beskrev Östersjöns situation. De rikssvenska ungdomarna visade med fotografier hur de ser på Finland. Kursen hade arrangerats av Esbo Pohjola-Norden, Esbo Bildkonstskola och Föreningen Norden i Sverige.

Vi fick även se gamla fotografier från Gammelgård, som insamlats av Berit och Olli Manninen och Esbo centrum, i huvudsak insamlade av Rolf Mattsson.
.
Ett bildspel om Skärgårdsdagarna i Esbo, sammanställt av Kurt Wikström, visade still- och rörliga bilder från starten år 2000 fram till årets evenemang. Den började med den fullsatta m/s J.L. Runeberg (tidigare s/s Helsingfors skärgård) under utflykten till Kytö och slutar med en snutt från Thérèse Karlssons konsert i Segelpaviljongen.

Årets Skärgårdsdagar i Esbo den 3-5 augusti 2007 blev mycket lyckade. Drygt 700 besökare deltog i de olika begivenheterna ute på Pentala i Esbo inre skärgård. De guidade vandringarna samlade många intresserade till träsket mitt på ön och Diksand på södra spetsen. Ulla och Arne Baltscheddsky jämte Tommi Heinonen guidade sakkunnigt. Vid några vandringar berättade Simon Winqvist om skogsbeståndet på ön. Vid en vandring kunde man vid träsket lyssna på tenoren Niklas Vepsä som framförde bl.a. Sjöbergs Tonerna. Camilla Ekblad berättade om Pentalas flora och fauna under en vandring. I Fiskarstugan kunde man beundra Toimmi Heinonens fotografiutställning Esbo skärgård i förvandling, där han jämför gamla vyer med dagens situation. Alstren från ett bildkonstläger på Hanaholmen i juni 2007 visades även i Fiskarstugan och längs stigen mot träsket. Drygt 20 ungdomar i åldern 13-16 år från Finland och Sverige hade åstadkommit smycken av skräp och akrylmålningar. Dessutom visades foton om Finland tagna av ungdomarna från Sverige.

Peter Damlin höll en kurs i akvarellmålning i den vackra naturen medan Ann Jonasson visade hur man ”luffareslöjdar” med järntråd och annan enkel rekvisita. Kurt Wikström visade ett bildspel om tidigare Skärgårdsdagar. medan Jukka Langén underhöll med dragspelsmusik. Sökö-Sommarö FBK visade hur ytdykare snabbt räddar en person som fallit överbord. Gummibåtar presenterades och en sjöräddningsbåt låg vid bryggan, där besättningen visade dess utrustning.

En konsert hölls med sopranen Thérèse Karlsson, som sjöng på ett betagande sätt beledsagad av Marcus Boman på piano inför en fullsatt Segelpaviljong. Efter konserten fortsatte kvällen med dansmusik i 1960-tals stil. Kejsarna i skärgården drog så mycket publik att Benita Åkerlund föreläste i två grupper, den ena på finska och den andra på svenska. Kejsaren tsar Alexander III:s besök år 1889 i Villa Fridhem på Sököudd, där amiralskan Sofie von Kraemer tog emot de höga gästerna, väckte i tiden stort intresse. Även tsar Nikolai II besökte vår skärgård.

Skärgårdsuseiplanerna på Pentala presenterades av intendent Sten Björkman från Esbo stadsmuseum. Renoveringsarbetena har fortskridit sedan år 2000 och kommer att fortsätta. Under åren 2010-2011 görs en storsatsning på en knapp miljon euro så, att Pentala skärgårdsmuseum kan öppnas 2012. Mycket arbete kommer dock ännu då att återstå men de utförs inom ramen för de årliga förbättringsbudgeterna. Avsikten är att även örtagården, blomsterodlingarna, ängarna och åkrarna skall iordningställas. Huvudbyggnaden, Gurlis villa”, återställs i 1930-talsskick. De gamla fönstren, som hittades på vinden, repareras och sätts in på nytt. I övre våningen inreds personalutrymmen. Gurlis villa, Fiskarstugan, Strandbodan och Ladugården bildar den permanenta stommen. I Villa Rosengård kommer att finnas utställningsutrymmen och en mötessal. Här kan visas utställningar om fisket, ångbåtstrafiken, villabebyggelsen, spritsmugglingen, båtbyggeriet m.m. Förutsättningarna för intressanta specialutställningar är stort, då Pentalamuseet numera ingår i ett EU-stött skärgårdsmuseinät runt Östersjön omfattande ca 200 museer. Även inkvarteringsmöjligheter för lägerskolor m.m. planeras.

Tidigare sportchefen på Husis Göran Wallén har skrivit Publicistförbundets 100-årshistorik och berättade utgående från den om publicisternas eget sommarställe Estholmen, som ligger invid Pentala. Kort efter förbundets start år 1907 skrev en medlem ett tidningsinlägg där han oblygt lät förstå att förbundet gärna kunde motta erbjudanden om ett sommarställe. Fyra erbjudanden gavs, tre av dem av Alfons Juselius, som varit med om att skapa Aktiebolaget Sommaröarna. Estholmen accepterades och hyrdes för en symbolisk peng. Även vid anskaffningen av material till byggnader m.m. var textreklamen dåförtiden mycket oblyg. I anslutning till museiprojektet börjar även planerna på en bok om Esbo skärgård ta form. Christian Blom har sedan början av 1980-talet aktivt satt sig in i Sommaröarnas historia och hans samling av dokument, bilder, kartor, bandade intervjuer m.m. är omfattande. En del har publicerats i Sommarösällskapets årsböcker, vars huvudredaktör han var i sju år. Christian berättade att från början av 1600-talet fram till 1825 var Stor- och Lill-Svinö gårdar jämte Moisö gård under Esbo gård men efter det ägdes de av fria bönder.

År 1910 inköptes gårdarna av Aktiebolaget Sommaröarna med Alfons Juselius i ledningen. Storstilade planer gjordes med parcellering och spårvägstrafik till Svinösund. Första världskriget, sprittiden, depressionen m.m. bromsade dock planerna tills Esbo stad förvärvade området på 1960-talet. Christian spelade även upp en intervju som han är 1980 gjort med Gurli Nyholm i den byggnad han nu föreläste i. Efter kontakt med Esbo stadsmuseum är nu tanken att det digra materialet skall utmynna i en eller flere böcker, som ges ut av museet.

Skärgårdsdagar i Esbo kunde genomföras så här vidlyftigt tacka vare understöd av Esbo stad, Svenska kulturfonden och Sparbanksstiftelsen i Esbo-Grankulla.