3. Egen tomt

  1. Museibyggnaden flyttas till Bemböle Många förslag
    Soaré i Skyddskårshuset
    Avgörandet faller
    Hembygdsfester
    Många förslag

Frågan om en egen parcell och större utrymmen för museet var under årens lopp ständigt under diskussion inom föreningen. Följande alternativa förslag finns nämnda i protokollen:
Föreslogs att föreningen köper eller att kommunen köper och överlåter åt föreningen Bell gamla bostadshus, Snettans gamla stugubyggnad, bostadsbyggnaden på Nedre Gloms, Sepet torpstuga i Mattby, gamla byggnaden på Ervast i Köklax, tomtplats på Teir eller Jorv.

Dessutom föreslogs att museet flyttas till Fallåker eller till Träskända park eller att det gamla obduktionshuset (Skärhuset) vid kyrkan kunde göras till kyrkomuseum.
Häradshövdimg Karl Sucksdorffs medlemskvitto från 1918, vilket kassören Märtha Gahmberg kvitterat

På grund av bristande medel måste tomt- och museiinköpsplanerna uppskjutas på framtiden men allt sedan 1930-talets början blev föreningens viktigaste uppgift att söka en egen tomt och museibyggnad samt anskaffande av medel för dem.
Vid årsmötet 1933 konstaterades att den loftsbyggnad, som rymmer föreningens samlingar, är så liten , att endast en del av föremålen har plats där. Det vore därför nödvändigt för föreningen att kunna förvärva en lämplig museibyggnad på egen tomt, där samlingarna kunde utställas för allmän-heten.

Vid följande årsmöte den 7 mars 1934 på Finns konstaterades att verksamheten under året varit livlig. En större fest hade föranstaltats i Träskända park, varvid behållningen stigit till 4500 mark. Medlemmarnas antal har under året varit 30 av vilka 10 ständiga medlemmar. Man hoppades att medlemsantalet ytterligare måtte stiga.
Föreningens styrelse 1937: sekreteraren, järnvägstjänstemannen Rainer Holmberg, museiintendenten Anna Morelius, jordbrukaren Bernhard Juslin, jordbrukaren Valfrid Juslin, jordbrukaren August Juslin och ordföranden, rektor Erik Nylund

Vid årsmötet konstaterades att av de förslag om ny museitomt som förelåg hade styrelsen ansett bondgården Ervast i Köklax som den mest lämpade. Gården Ervast hade försålts på auktion och därvid betingat ett sådant pris, att föreningen inte ansett sig kunna betala detsamma. Dock hade föreningen från denna gård som gåva fått mottaga en stuginredning som på ett utomordentligt sätt illustrerade gamla tidens interiörer.
Så följde en diskussion om anskaffandet av en ny tomtplats för museibyggnaderna. Diskussionen utmynnade i att ordföranden fick i uppdrag att anhålla hos kyrkofullmäktige om rätt att på längre tid arrendera 1 tunnland (ca 5000 kvm) bergig skogsmark invid prästgården för detta ändamål. Förslaget förföll dock.

Soaré i Skyddskårshuset
Den 14 oktober 1934 anordnade Esbo hembygdsförening på Skyddskårshuset invid järnvägsstationen i Esbo en soaré vid vilken ungdomsföreningarna medverkade i programmet. Arrangörerna kunde glädja sig åt en talrik anslutning, då ca 150 personer hade infunnit sig. Till först utförde Esbo ungdomsföreningars blandade kör några med varmt bifall mottagna sånger av vilka ”Vörda ödmjukt fädernas minne” genast satte publiken i den rätta stämningen. Kören dirigerades förtjänstfullt av herr Emil Johnsson. Därefter framträdde föreningens ordförande rektor Erik Nylund och höll hälsningstalet.

Esbo södra ungdomsförenings teatergrupp uppförde härpå Parus Aters skådespel ”Dalakastet”. Pjäsens gammaldags stämning väckte stort intresse i salongen och spelet handhades till belåtenhet. Härefter sjöng kören åter och Hembygdens vänner i Alberga uppförde ett par anslående tablåer.
Avgörandet faller

Esbo hembygdsförening sammankom till årsmöte den 24 mars 1936 i Bemböle folkskola. Mötesförhandlingarna leddes av föreningens ordförande rektor Erik Nylund. Angående verksamheten konstaterades att museet besökts av ca 300 personer.
Småningom var mötet klart att skrida till behandling av den länge och grundligt omtuggade tomtfrågan för museet. Diskussionen räckte över två timmar och nästan lika många förslag framställdes som det fanns närvarande personer vid mötet.

Slutligen vidtog omröstningen mellan de olika huvudförslagen. Med 9 röster mot 3 avböjdes förslaget att bordlägga frågan och med 11 röster mot 4 godkändes förslaget att inköpa tomt för museet från Lammas hemman i Morby.
I och för närmare precisering av tomtens storlek och köpeskillingen ajournerades mötet till följande söndag kl. 3. Mötet skulle hållas hos fru Irene Forsberg i Lillstu i Morby.

Det ajournerade mötet fortsatte i Morby. Efter en längre diskussion beslöts inköpas hela det erbjudna området c:a 12 000 kvm för ett pris av 28 000 mk. I och med detta beslut hade Esbo hembygdsförening fört museifrågan ett gott stycke framåt.
Enär statsrådet August Ramsays ”Esbo och Esbo gårds historia” del II inom kort skulle utkomma i bokhandeln beslöts att genom föreningens ombud giva spridning åt detta för hembygden värdefulla verk. Vid samma tillfälle beslöts att till bokens författare statsrådet Ramsay avlåta en skrivelse, i vilken mötet riktar ett tack till statsrådet Ramsay för det hängivna arbete och den osparda möda han nedlagt på förverkligandet av denna hembygdens gåva. Skrivelsen undertecknades av samtliga mötesdeltagare. Senare kallade föreningen statsrådet Ramsay till sin hedersmedlem.

Hembygdsfester

Midsommardagen den 24 juni 1936 hölls en stor fest i Träskända park. Festen blev en inspirerad hyllning till hembygden och fädernas gärning.

Festplanen visade sig i sin allra fagraste högtidsskrud där riksflaggan, dagen till ära, intog den dominerande platsen, men även vimplar och en vacker midsommarstång bidrog till att skänka festplatsen den verkliga feststämningen. Något över fyra började täta skaror strömma till, och då festen vidpass sjutiden nådde sin kulmen, kunde menigheten räknas till närmare tusen.

Vid femtiden, tidpunkten för festens början, samlades de aktiva festdeltagarna vid Tempelbacken i ett festtåg. Det var en imponerande skara, färgglatt skrudade ungdomar, representerande äkta bygdekultur, som med riksflaggan och hornmusik i spetsen tågade in på festplatsen och slöt en ring kring riksflaggan.
Odalmannen Bernhard Juslin höjde taktpinnen varvid såväl kör och orkester som den församlade menigheten stämde upp Komoldins sommarpsalm ”Den blomstertid nu kommer”. Därefter bestegs talarstolen av Hembygdsföreningens ordförande, rektor Erik Nylund, som hälsade välkommen.

Efter talet följde körsång av Esbobygdens förenade körer. Av sångerna må särskilt nämnas ”Hymn till Nyland”, vilken klingade frisk och ren även i de höga lägena och man frågar sig varför man så sällan får höra denna sång med sin vackra och djuptänkta text och sin vackra om ock höga tonsättning.
För Esbobornas vidkommande borde den bli en allt allmännare sång vid sammankomster, ty textens författare, Arvid Mörne, har just i denna bygd utfört sin livsgärning och tonsättaren Uno Moring är en son av Esbobygden.

Festtalaren, riksdagskandidat, redaktör Albert Rajalin, inledde sitt tal med en skildring av våra förfäders seder och tro vid midsommarfirandet i förgången tid. Det inspirerande och manligt framförda talet formade sig till en vacker hyllning till hembygden. Därefter sjöngs unisont Modersmålets sång.
Danslaget med åtta par hade sammansatts av Hembygdsföreningens medlemmar, vilka i eleganta och stiltrogna dräkter från 1800-talet uppförde Esbokadriljen. Trots att många av de uppträdande redan passerat den femte milstolpen, utfördes dansen under övlig precision. Bygdemål framfördes av Albin Sjöman och recitation av fru Alda Aspelin. Gammelgård ungdoms- och allmogeförening visade upp en tablå föreställande Aurora Karamzin åkande i sin vagn med kammarjungfru och betjänt, utdelande allmosor åt tiggargubbar och grindpojkar, som löpte i kapp för att bli i tillfälle att öpp-na grinden för den höga resenären.

Sin nya tomt i Morby invigde Esbo hembygdsförening midsommardagen 1937 med en friluftsfest. Festen gynnades av det härligaste sommarväder och besöktes av inemot 700 personer. Föreningens sekreterare Rainer Holmberg hälsade publiken välkommen medan ordföranden Erik Nylund höll festtalet.
Till det rikhaltiga programmet hörde ytterligare musik av Skyddskårens hornorkester, sång av Esbobygdens förenade körer samt en manskör, recitation och bygdemål av fröken Elna Berglöf, visor av fru Jeanne Troupp samt ett teaterstycke.

Förväntansfull publik vid föreningens invigningsfest på den egna tomten i Morby midsommaren 1937 i den skogsbacke, som utgjorde en naturlig läktare. Bakom dansbanan, som även fungerade som scen, stod björkar.
Föreningens verksamhet understöddes också i övrigt av ungdomsföreningarna, t.ex. Gammelgård Ungdoms- och Allmogeförening anordnade år 1937 en fest till förmån för föreningen. I festprogrammet ingick ett teaterstycke ”För femtio år sedan”, skrivet av Valfrid Juslin. Den 2 december 1937 hölls en fest på Fallåker med 170 deltagare från alla delar av socknen trots det intensiva snöfallet. Hembygdens Vänner i Alberga hade på sin allsångsstämma insamlat 270 mk till förmån för Esbo hembygdsförening. Vid HVA:s årsmöte i mars 1939 avrundades denna summa till 500 mk.

Vid ett styrelsemöte i början av juni 1939 beslöts att Esbo hembygdsförenings sommarfest skulle gå av stapeln söndagen den 30 juli. I en notis om följande årsmöte nämns ingenting om festen, så den torde inte ha genomförts.