7. Nya verksmhetsformer

Skärgårdsveckan i Esbo
Skärgårdsmuseet
Höstseminarier
Flerdagsutfärder
Andra samarbetsprojekt
Skärgårdsveckan i Esbo

År 2000 var Helsingfors Europas kulturstad. Även Esbo deltog i detta projekt. Esbo hembygdsförening var aktivt med om att skapa och förverkliga projektet Skärgårdsveckan i Esbo, som även ingick i kulturstadsprojektet.
Programmet år 2000 var mångsidigt och huvuddelen skedde på Pentala i och vid Fiskarstugan och Segelpaviljongen. En båttur med m/s J.L.Runeberg gjordes till Kytö med ca 400 deltagare. Denna båt hade i tiden under namnet s/s Helsingfors skärgård trafikerat rutten Helsingfors – Porkala och då angjort Pentala. På Kytö fick publiken njuta av, förutom den speciella naturen, hornmusik och fisksoppa. Diakonissan Majvi Andersson-Sjögren höll en betraktelse kallad ”Inför havets anlete”.

På Pentala gjordes guidade vandringar till det lilla träsket på ön och till Viksand, sandstranden ut mot havet. Dessutom bjöds på utställningar med tavlor av Kalle Wikberg och Boris Kutin, violinkonsert med Nina Kamron m.m.
Därefter har Skärgårdsveckan i Esbo årligen arrangerats på Pentala med ett liknande programutbud. Arrangemanget har de senaste somrarna underlättats av att stadens turbåtar angjort Pentala under Skärgårdsveckan, som arrangeras i samarbete med ett tiotal skärgårdsföreningar och Esbo stadsmuseum. Avsikten med veckan är att presentera skärgårdslivet förr och nu samt att stöda planeringen av Skärgårds-museet på Pentala.

Skärgårdsmuseet

Den nyholmska gamla sjöbodan på Pentala drabbades år 1982 av en svår eldsvåda så, att bodans tak totalt förstördes. Hembygdsföreningen anskaffade presenningar varmed bodan provisoriskt täcktes samt ansökte om understöd av Esbo stad för byggandet av ett nytt tak. Ett understöd på 10.000 mk erhölls och arbetet med det nya taket, som utfördes med talkokrafter, slutfördes år 1984.

Detta fiskeläge med ett tiotal byggnader inlöstes av Esbo stad. Den första delen köptes av Elsa Nyholm år 1974. Gurli Nyholm, gift med Elsas bror Arvid Nyholm, donerade efter Arvids frånfälle en mängd föremål till Esbo stadsmuseum, som år 1996 uppgjorde en plan för att åstadkomma ett skärgårdsmuseum på området. Planen ansågs då för kostsam och lades på is. År 2000 godkändes i Esbofullmäktige en finansmotion på 250 000 mk för att renovera Fiskarstugans stenfot och golv. Fiskarstugan är den äldsta byggnaden på det planerade museiområdet och är troligen byggt i slutet av 1700-talet, eventuellt av estniska fiskare.

Därefter har byggnader renoverats varje år. Medlemmar i vår förening har aktivt deltagit i de talkon, som Stadsmuseet årligen ordnat på området. Vi kan nu se fram emot att denna pärla i Esbo skärgård inom en överskådlig framtid kommer att öppnas som museum.

Höstseminarier
Föreningen har sedan 1999 årligen hållit höstseminarier om olika teman rörande Esbo. Det första hölls i Björnholms konstcenter, där temat var det trettioåriga kriget och hur det berörde Esbo. Fil.dr Nils-Erik Villstrand, ordförande för Finlands svenska hembygdsförbund, föreläste under rubriken ”Ett avlägset krigs närhet”. Hembygdsforskare Sune Sahlstedt och FM Bo Lundell från Kyrkslätt deltog med kompletterande inlägg.

Följande höst samlades vi i Kaisankoti norr om Bodom träsk. Forstmästare Börje Malmström från Snettans berättade om byar och gårdar längs Gunnarsvägen. Speciellt nämnde han Dalsbacka gård (Pörtbacka), numera Pirttibacka och Backby gård i vars huvudbyggnad Kaisankoti är inrymt.
Hösten 2001 var temat Esbo gård – från Kungsgård till dagens verklighet. Intendent Dan Lindholm berörde den historiska omgivning i vilken Esbo gård uppstod. Filosofie magister Isabella Penttilä (f. Ramsay) och utbildningschef Matts Granö berättade om gårdens historia och besvarade publikens många frågor.
Porkalaparentesen var temat år 2002. Barbro Kindstedt redogjorde för evakueringen ur Esboperspektiv medan Margaretha Öfverström berättade om livet under Parentesen, rikt illustrerat med bilder även av ryssar, som under parentesen bott på området. Hennes man Hans Öfverström redogjorde för hur hans familj evakuerades till Bisa i Esbo och de vedermödor detta medförde. Berndt Gottberg talade om En förlorad värld. Han såg området ur ett bredare historiskt perspektiv medan redaktör Erik Appel redogjorde för Kampen om Porkala, vilken är titeln på den bok han i tiden skrev. Den behandlade de evakuerades ägorätt till sina avträdda gårdar och hem.

Esbo forntid – arkeologiska grävningar var temat 2003. Arkeolog Jan Fast berättade om stenåldersfynd i Esbo och arkeolog Dan Lindholm om de unika fynden i Köklax, som delvis förändrat uppfattningen om befolkningsutvecklingen här. Arkeolog Henrik Jansson presenterade projektet Vårt maritima arv, i vilket undersökts gamla farleder och bosättningen under förhistorisk tid längs vår sydkust.
När kineserna var här var följande tema. Fångar, bland dem kineser, byggde under första världskriget befästningsverk runt Helsingfors, även i Esbo. Ordförande Benita Åkerlund berättade att hennes hemgård, Övergård i Sökö, då utnyttjades som sjukhus för kineserna. Stora salen var sjukrum medan läkarpersonalen bodde i övre våningen.

Liisa Ropponen från Esbo stadsmuseum redogjorde för hur Esbo såg ut 1915-17, då kineserna kom hit. Antalet invånare i Esbo var då 9000. Jorvasvägen fanns inte ännu, men dock järnvägen, som byggts 1903. Seija Lohikoski berättade utgående från sin bok Smalspårig hästjärnväg och ”rysshyggen” i Esbo 1915-1917 medan redaktör Peter Berndtsson redogjorde för sin film När kineserna var här.
Senaste höst behandlades järnvägens betydelse för utvecklingen i Esbo under rubriken När tåget kom till Esbo. Bo Åberg berättade om kustbanans tillblivelse och de olika banalternativen. Noterades att speciellt J.V. Snellman förespråkade en utbyggnad av järnvägen till det inre Finland framför kustbanan. Sålunda färdigställdes banan Helsingfors – Tavastehus redan år 1862 medan kustbanan till Åbo öppnades år 1903.

Därefter behandlades järnvägsstationernas betydelse för utvecklingen i Esbo. Arja Salmi, ordförande i Albergasällskapet, tog sig an Alberga station, kring vilken uppstod ett villasamhälle ” med förtätad befolkning” med viss självbestämmanderätt från 1920- till 50-talet. Börje Österberg berättade om Kilo station och poängterade speciellt postens betydelse, Clara Palmgren framhöll Grankulla stations betydelse för uppkomsten av villasamhället där. Intressanta var även uppgifterna om den trädgårdsintresserade stationsinspektorn baron Mellin på 1920-och 30-talet.

Torbjörn Bengtström hade mycket att förtälja om Esbo station, utgående från att hans farfar John Fridolf Bengtström varit den första stationsinspektorn här. Bo Åberg redogjorde för Köklax station som betjänade den närliggande industrin med Köklax glasbruk m.m. Han nämnde även ”rysstågen”, som gick genom det avträdda Porkalaområdet med täckta fönster.

Flerdagsutfärder

En tvådagarsresa gjordes år 1994 till Retretti i Punkaharju, operan i Nyslott och Högkvartermuseet i St.Michel. Följande sommar besåg vi Kökar och Källskär med sina säregna bevattningsanläggningar. Vi har sett Ruovesi med Akseli Gallen-Kallelas ateljé Kalela med Aivi Gallen-Kallela som sakkunnig guide och Raumo-Nystad med Alvar Gullichsens Bonkmuseum ävensom Eeva Ryynänens säregna träskulpturer och träkyrka i Lieksa.
År 1999 gjordes en tredagars resa till Österbotten. Vi åkte över den nya Replotbron till Björköby, där vår medlem Ulf Johansson sakkunnigt guidade oss. Vi såg Fänrik Ståls Center i Oravais, Folkmusikfestivalen i Kaustby samt Pyynikki sommarteater i Tammerfors.

År 1997 gjorde vi vår första utlandsresa till svenskbygderna i västra Estland. Vi såg Hapsal med Biskopsborgen, Domkyrkan och hembygdsmuseet samt den svenskspråkiga skolan i Nuorootsi norr om Hapsal.

Vi har därefter firat Rigas 800 år och St. Petersburgs 300 år, vi har besökt Nordkapp i norr och Litauen i söder ävensom vikingastaden Birka i väster.
Men vi har även fortsatt med endagsutflykter. På 1990-talet har färden gått till Gammelgården i Ingå, där Björn Hildén var guide och Fagervik gård med kyrkan och järnbruket. Utfärden 1997 gick till Westerkulla gård och Sottungsby, där vår lokala guide var Ruth Asplund.
Följande vårutfärd gick till Gammelstaden i Helsingfors, där vi även såg Kraftverks-museet vid forsen. Vi har även sett spektrolit i alla former under vårt besök i Ylämaa. Före kriget hörde Ylämaa till Säkkijärvi kommun, som till stor del blev på andra sidan gränsen.

En inblick i vår närhistoria fick vi i Vironperä, där Kyllikki Virolainen tog emot. Vi fortsatte till Lojo museum, där hembygdsforskningens grundare i Finland, Robert Boldt, står staty. Senaste sommar gjordes en tidsresa över tusen år tillbaka i tiden då vi besökte vikingastaden Birka ute på Mälaren vid Stockholm. Då besökte vi även Åminne Gods i Halikko, Mauritzbergs, Rochelstad och Gripsholms slott söder om Stockholm.
Men även i Esbo finns mycket ännu att se. Våren 2005, som ett komplement till vårt seminarium När kineserna var här, gjordes ett besök i terrängen. Vi såg att en hel del av de befästningsverk kineserna byggt ännu kunde beskådas i terrängen från Vallberget i Alberga till Västra fortet i Westend.

Andra samarbetsprojekt
Vår förening har aktivt deltagit i Esbokarnevalen, som årligen arrangeras av Esbo stadsdelsföreningars förbund (EKYL). Som en del av firandet har årligen representanter från EKYL:s medlemsföreningar, bland dem vår förening, inbjudits till stadsdirektörens mot-tagning på Gumböle gård på Esbodagen den 27 augusti.

Med anledning av Esbo stads hembygds- och museinämnds 30-årsjubileum, som firades den 2 december 1988, erhöll föreningens ordförande Börje Malmström och sekreterare Stig Holmqvist Suomen kotiseutuliittos förtjänsttecken.
Under de senaste åren har vi på Esbodagen haft öppet hus i Lagstad hembygdsgård med program. År 2003 underhöll sånggruppen Canto con amore med a capellasång från Evert Taube till Abba och Beatles. Följande år hade vi boktorg och visning av filmer om Sökös utveckling, Porkala-parentesen och slaget vid Oravais. Senaste gång berättade ”Neppe” Pettersson Bembölehistorier och Maria Kalaniemi underhöll med dragspelsmusik ackompanjerad av sin man Olli Varis på gitarr och mandolin.

Hembygdsrörelsens 100-årsjubileum firades den 15-16 juni 1994 i Lojo. Vår förening deltog med en utställning sammanställd av Doris Pettersson. Utställningen besågs även av republikens president Martti Ahtisaari med fru Eeva Ahtisaari, som fungerat som hembygdssekreterare i Esbo på 1970-talet.

Vår förening deltog även i projektet Vårt maritima arv, som kartlade gamla segelleder längs vår sydkust väster om Helsingfors. Materialet samlades på en cd-romskiva, som utkom 2005 och kan utnyttjas vid undervisning på gymnasienivå men även av andra intresserade. Projektledaren, arkeolog Henrik Jansson, höll en kurs i arkeologisk inventering i Lagstad hembygdsgård under tre kvällar jämte praktiska övningar i Hemtansskogen där ett flertal gravrösen ligger och i Fantsby där deltagarna inventerade en nyplöjd åker i gamla Fantsby.

Esbosvenskarnas eget familjeevenemang Kulturen vid ån har sedan 1999 årligen hållits vid och kring Församlingsgården i Esbo centrum. Det är naturligt att Hembygdsföreningen med sin lägligt liggande Hembygdsgård medverkar i detta evenemang. Vi har ordnat utställningar, bland dem Berit och Olli Manninens Gammelgårdsbilder.

I anknytning till Kulturen vid ån har vi ordnat föredrag och musikprogram m.m. Guidade vandringar med Börje Malmström och senare Mårten Weurlander har ordnats på kyrkogården invid den gamla gråstenskyr-kan. Senaste sommar presenterade Benita Åkerlund stadsstigarna i Esbo och guidade oss på en tur längs stadsstigen i Esbo centrum.
Det mångkulturella evenemanget Drömmar i maj (Unelmia toukokuussa, Dreams in May) hölls den 5-18 maj 2003 i Esbo centrum. Evenemanget gav möjlighet att bekanta sig med bygdens nutid och historia i ett brett programutbud. I Lagstad hembygdsgård visades utställningen Rötter i Esbo och i världen, i vilken tre lågstadier, bland dem Lagstads skola, presenterade sin syn på Esbos utveckling. Utställningen Gårdar och villor i mellersta Esbo ingick även.
Stadsstigarna i Esbo är ett omfattande projekt, som även vår förening deltagit i. Esbo stad och Suomen Kotiseutuliitto har gått in för att i varje storområde i Esbo planera stadsstigar, totalt 16 st. Intressanta sevärdheter längs rutterna beskrivs i broschyrer, som gratis utdelas till allmänheten. Avsikten är att skolelever, nyinflyttade och andra intresserade med broschyren i handen kan bekanta sig med sin närmiljö.

Speciellt vid planeringen av stadsstigen i Esbo centrum har våra medlemmar, bland dem Benita Åkerlund, Rolf Mattsson, Tage Strandström, Mårten Weurlander och Christian Blomberg, deltagit vid anskaffning av gamla bilder och utformningen av tillhörande texter. Projektet LoKet är ett lokalt kultursamarbete mellan Lagstads skola och de lokala föreningarna och instanserna. Detta samarbete utmynnade i en tidning, Lagstads-LoKet, som presenterade skolan och detta nätverk.
Även Svenska dagen den 6 november 2005 firades i Esbo som ett samarbetsprojekt inom Lagstads-LoKet med ett mycket mångsidigt program. Dagen inleddes med flagghissning jämte trumpetfanfar vid Musikhuset i Esbo centrum och fortsatte med bl.a. sagostund, naturstig, gudstjänst och simning, ett äkta språkbad, i Brunnsmästarens simhall till musik av blåsorkestern Kings Road och Grankulla Bleckfiskare. Esbo hembygdsförening bidrog med öppet hus i Hembygdsgården och guidad vandring längs stadsstigen invid.

Svenska dagen avslutades med traditionell fest i föreningshuset Carlberg i Gammelgård arrangerad av Gammelgård ungdoms- och allmogeförening.