Category Archives: Okategoriserad

Förening 2008 i Åbo

Årets finlandssvenska föreningsfestival Förening 2008 hölls den 5-6 september i Åbo. Drygt sextio föreningar och förbund hade hörsammat kallelsen. Från Esbo deltog bl.a. Esbobygdens ungdomsförbund, Esbo IF och Esbo hembygdsförening. Utställningsstånden var placerande centralt dels längs gågatan utanför köpcentrel Hansa och dels inne i Hansakvarteret. Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin kunde utlova ett ökat stöd till föreningslivet, han ville kalla sitt ministerium för ett ”föreningsministerium”. Han såg att endel nitiska tjänstemän ville skärpa beskattningen för ideell verksamhet och såg att politikerna bör förhindra detta.

Publiken bjöds även på musikalisk underhållning med bl.a. Sås och Kopp, Thomas Lundin och Calle Pettersson, Sören Lillkung och Jonas Eskilsson från musikalen Evita, Segerstamkören samt inte minst M.A. Numminen och Pedeo Hietanen. Dessutom bjöds på mångsidiga föreläsningar, t.ex. Föreningslagen förändras! Vad nytt under solen? med rektor Björn Wallén och ekonomichef Stefan Andersson från Studiecentralen och en paneldebatt med rubriken Vem älskar ett förbund? ledd av Krister Ståhlberg från Svenska kulturfonden.

Föreningsfolket bjöds på cocktailparty på Åbo svenska teater, där teaterchefen Joachim Thibblin med förflutet på Glims (Finns) sommarteater hälsade välkommen till höstens storsatsning musikalen Evita. Nästar års fesival Förening 2009 hålls i Vasa och förberedelserna är i full gång.

Berättelser i och om Esbo

På Esbodagen den 27 augusti fick vi höra berättelser i och om Esbo i Lagstad hembygdsgård. Alexandra Ramsay introducerade historierna, som berättades av Svea, Christina, Christer, Titti, Seija, Benita, Marina och Carita. Vi fick höra om Gustavs strapatsrika torgfärder med skogshallon, svamp, blåklockor och liljekonvaljer från sitt torp i Noux till Helsingfoes med utskänkningställenas lockelser. Vi fick också höra om guld och ädelstenar i Sökö Kasaberget och hur en furste av husbonden på Glims onskade köpa dottern Anna till sin hustru för 30 hästar. Berättelserna hade regisserats av Dan Söderholm under en arbiskurs i samarbete med Esbo hembygdsförening. Berättelserna väckte stort intresse och samlade en publik på över 80 åhörare i två uppsättningar.

Resan till Fagerö och Fredrikshamn

Föreningen gjotde en resa till Fagerö (Kaunissaari) och Fredrikshamns Tattoo den 2-3 augusti 2008 med 41 deltagare. Vi åkte med R. Lundströms buss med Rolf Lundström som chaufför. I Sapokka i Kotka steg vi på Vikla III, som förde oss till Fagerö. I horisonten kunde vi skönja Hogland. Efter ankomsten iuntog vi en måltid i Kaunissaaren maja varfter vi vandrade till museiområdet med sina strandbodar. Hembygdsmuseets drivande kraft Veli-Pekka Rekonen, som guidade oss, berättade om skärgårdslivets vedermödor förr. Han nämnde att rtdigare vandrade fåren fritt medan tomterna med sin grönska var ingärdade, men på 1960-talet slaktades det sista fåret och deras plats intogs av turister.

Efter återfärden besöktes den kejserliga fiskestugan vid Langinkoski, dät kejsarinnan Maria Feodorovna berättade om hur kejsarfamiljen här fann en lugn tillflyktsort från det livliga St. Petersburg. Vi övarnattade i Hotell Leikari, som ligger mellan Kotka och Fredrikshamn. Följande morgon inleddes med en rundtur i Fredrikshamn med den mycket skickliga och kunniga guiden Marja-Leena Tamminen, som på god svenska berättade om stadens historia i gränsområdet och dess starka ortodoxa inslag. Hon beskrev träffande stadens utveckling med svensk barndom (fram till 1743), rysk ungdom (till 1917) och finländskt vuxenliv.

Efter en smaklig måltid i Simeonsalen invid den gamla Veckelaxkyrkan förflyttade vi oss till Tattootältet i bastionen Fredrikshamn. Vi fick uppleva en mäktig Tattooshow med inslag av chardasmusik från Ungern, Livgardets Dragonmusikkår med ståtliga hästar, Leningradsdistriktets militärmusikkår med ett avdelt gevärskompani med en hisnande gevärsexercis, militärmusikkåren Järnvargen från Litauen, Hollands militärmusikkår och inte minst Försvarsmaktens beväringsmusikkår och Gardets musikkår från Finland. Försvarsmaktens 90-årsjubileum till ära spelades en musikalisk kavalkad med inslag av Vår Gud är oss en väldig borg symboliserande krigstiden, olympiafanfaren från 1952 och EU-hymnen av Beethoven. I Bjöneborgarnas marsch ingick kanonskott från bastionvallen. Statsminister Matti Vanhanen hedrade Tattooshowen med sin närvaro.

Skärgårdsdagar i Esbo 2008

Årets Skärgårdsdagar den 25-27 juli 2008 samlade en stor publik, som fick njuta av ett omväxlande program i vackert väder. Höjdpunkten var färdigställandet av vassraket på strandbodan, som hör till Skärgårdsmuseet som inom några år öppnas. Virket till taket hade fällts på Pentala medan vassen kom från Dagö i Estland varifrån Siim Sooster kom för att medverka vid arbetet. Projektledaren, arkitekt Arpad Sailo från Esbo stadsmuseum berättade om arbetet som framskridit enligt planerna. Markku Hyvönen, som skriver en avhandling om vasstak höll ett föredrag och framhöll att Pentalataket är av nordsvensk typ med tvär- och längsgående trästänger som tyngd jämte sidopinnar som håller vassen på plats. I Estland och södra Sverige används inte stänger utan vassknippena binds underifrån. Studeranden från yrkeshögskolorna i Åbo och Ikalis jämte Tekniska högskolan i Otnäs medverkade vid arbetet. Ett flertal talkon hölls med ett trettiotal deltagare, ungefär hälften från Hembygdsföreningen. En skrift över projektet sammanställs av en av de studernde.

Fotograf Tommi Heinonen dokumenterade arbetet och fotografier var utställda i Fiskarstugan, där även ”Pentala – från fiskeläge till skärgårdsmuseum” av Esbo stadsmuseum och fotograf Tommi Heinonen jämte barnteckningar från Billedskolan i Kunstmuseet i Køge visades. Sten Björkman från Esbo stadsmuseum redogjorde för skärgårdsmuseiplanerna enligt vilka museet torde öppnas våren 2012, då de drygt tio byggnaderna ävensom bryggorna, trädgården och ängarna väntas vara i skick redo att ta emot besökarna med tur- och extra båtar.

Benita Åkerlund höll ett föredrag om Radisterna på Staffan 1941-44, d.v.s. de estniska pojkar som skolades vid ön Staffan på Sököudd, där chefen för radiospaningen Reino Hallamaa hade en villa. Dessa pojkar, Ernapojat, uppträdde utåt som dövstumma och kallades av ortsbefolkningen för ”Sökötollona”. Bosse von Willebrand visade sin film ”Sista flyget från Tallinn”, som beskrev nedskjutningen av trafikplanet Kaleva den 14 juni 1940 och samtalade med Benita Åkerlund om boken ”Halva hennes liv”, som hans syster Agneta von Essen gett ut. Finn Eriksson berättade om villabebyggelsen i Sommaröarkipelagen.

De guidade vandringarna till Pentala träsk och Diksand drogs av Tommi Heinonen, Simon Winqvist och Arne Baltscheffsky. Camilla Weber demonstrerade vattenlöpning i Pentalaträsket, vilket ett tiotal vågade pröva på. En sjöräddningsbåt förevisades vid Pavens brygga. En utflykt med drygt femtio deltagare gjordes till publicisternas Estholmen, där dispontenten Sami Hassinen tog emot. En konsert med kören Espoon laulu och violinisten Nina Karmon hölls i Segelpaviljongen, där också en fest för ungdomar ordnades.

Ben Thilman från Esbo svenska församling höll en andaktsstund vid Fiskarstugan och konstaterade att ”altartavlan ” mot fjärden var speciellt vacker i solskenet. Kantor Eeva-Liisa Malmgren ackompanjerade psalmsången på dragspel.

Histan häät

Esbo hembygdsförening gjorde en teaterresa mrf 41 deltagare till musikteaterföreställningen Histan häät lördagen den 14 juni 2008. Pjäsen berättade om väckelsepredikanten Paavo Ruotsalainens färd till ett dubbelbröllop på Hista i Noux år 1843. I bröllopet deltog ”av en händelse” flere av väckelserörelsens ledargestalter, prästerna Malmberg, Hedberg och Stenbäck samt från Sverige biskop Rosenius. Myndigheterna såg inte då med blida ögon på väckelserörelsens sammankomster. Pjäsen hade skrivits av Heikki Ylikangas och regisserats av Jussi Helminen. I Paavo Ruotsalainens roll såg vi Taisto Reimaluoto och i övriga roller Teemu Aromaa, Antti Laukkarinen, Esa Pakarinen Jr och Mika Räinä samt unga konstnärer från Musiikkiteatteri Tapiola.

Den flerstämmiga psalmsången underströk på ett lyckat sätt der deamariska händelseförloppet. Pjäsen uppfördes i föreningshuset Honkamaja med publiken sittande vid långbord. Som scen utnyttjades hela salen, vilket ytterligare förstärkte dramariken.