Esbo hembygdsförenings årsmöte hölls den 22 mars 2011 med 42 deltagare. Som mötesordförande fungerade Lasse Hoffman. Verksamhetsberättelsen och bokslutet för 2010 godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Verksamhetsplan och budget för 2011 fastslogs. Styrelsens ändringsförslag i stadgarna i enlighet med den nya föreningslagen godkändes. Ordföranden Benita Åkerlund återvaldes liksom även i tur att avgå varande styrelsemedlemmarna Solveig Forsberg, Leif Söderholm och Aila Enlund medan Katinka Weurlander, Kristina Määttänen och Christa Nyman har ett år kvar. Som suppleanter återvaldes Rolf Mattsson och Asta Kolma.

Som revisorer återvaldes CGR Kaj Kiljander och som verksamhetsgranskare Carita Sormunen och till revisorssuppleanter CGR Aarne Koivikko och som suppleant för verksamhetsgranskaren Börje Öster-berg. Efter årsmötet berättade Sami Suviranta och Saulo Kepsu om den nyligen utkomna boken Byarna i Esbo, som berättar om Esbos älfdyta byar och deras namn.

Till de äldsta byarna hör Tavastby-Gammelgård som varit en by och Kaukalahti (Köklax). Namnen antyder att dessa byar var bebodda av tavastlänningar. Den svenska invandringen började på 1200-talet via Kyrkslätt till Espeby, vid nuvarande Esbo gård. En 9ntressanr detalj är att man lyckats hitta 159 råmärken i Esbo.

Föreningen arrangerade en litterär afton den 10 mars 2011 i Lagstad hembygdsgård med en publik på ca 50 åhörare. Författargäster var Birgitta Boucht och Anna-Lena Bengelsdorff. Birgitta Boucht hade rubriken ”Det började med Hemingway” och presenterade sin nyutkomna bok Tusenblad, en kvinna som snubblar i vilken återblickar till Den gamle och havet dyker upp. Birgitta berättade även allmänt om sitt författarskap som inledde vid 12 års ålder.

Anna-Lena Bengelsdorff berättade på ett humoristiskt sätt om sina kåserier och varifrån idéerna kommer, vad man kan skriva om och vad inte. Kåserierna utkommit i två böcker, Funderingar och Mera funderingar.

Kvällens konferencier Barbara Helsingius bidrog med visor till eget gitarrackompanjemang. Barbaras traditionella litterära frågesport ansågs vara speciellt svår denna gång. Med fulla tio poäng vann laget Pia Pihlström – Marina Calander.

Christian Blomberg fick motta årets Pro Cultura Esbo-plakett vid den litterära aftonen som Esbo hembygdsförening arrangerade den 10 mars 2011 i Lagstad hembygdsgård med ca 50 åhörare.

Christian kom till Esbo 1939 och engagerade sig snabbt i föreningslivet. Inom ungdomsföreningsrörelsen blev det folkdans m.m. Christian uppträdde ofta med sång, ofta till egna texter, och blev en mycket anlitad allsångsledare. I honom fann Esbo idrottsförening en kunnig och pålitlig funktionär. Ordförande för Esbo kyrkobys pensionärer var han under många år och hade därmed ansvarsfulla ledaruppdrag under evenemanget Kulturen vid ån. Hembygdsarbetet har även intresserat Christian, som aktivt fotograferat området kring kyrkan med omgivning. Han har även forskat i prästgårdsbackens historia speciellt dess byggnader, vilket ledde till ett storligen uppskattat föredrag under senaste höstseminarium Vårt gamla Esbo – Esbo centrum-Bemböle. Pro Cultura Esbopriset för år 2011 överräcktes av föreningens ordförande Benita Åkerlund, som konstaterade att Christian Blomberg är väl värd denna utmärkelse.

En temakväll om Morby hölls i Lagstad hembygdsgård den 18 januari 2011, som en komplettering till höstseminariet Vårt gamla Esbo – Esbo centrum-Bemböle. Drygt femtio åhörare mötte upp. Esbo hembygdsförenings ordförande Benita Åkerlund inledde med att läsa upp ett brev, som Märta Heikinheimo f. Weckström skickat. Märtas farfar Alfons Weckström, äldsta sonen på Suna, lät bygga Breidablick på nuvarande Kannbrobacken. Efter det huset brunnit byggdes på stenfoten Esbo kommunalkansli, där senare Musikinstitutet Kungsvägen verkade. Märtas far Balder Weckström hade i sitt hus i närheten Esbo hembageri, allmänt kallat Bageriet Balder.

Christian Blomberg berättade om Prästgårdsbacken med bl.a. Skärhuset, där man obducerade de avlidna förr, Christian glömde inte kattugglorna, som förekommer i de höga granarna. Han lyckades få herrarna i publiken att hoa medan damerna kvivittade i falsett i stort enligt ett ljudband med kattuggleläten, som han sedan spelade upp. Gunvor Blomberg tog upp sjukvården i Esbo centrum under gångna tider och speciellt Solbackens sjukstuga, som fanns på nuvarande Morbykullen. Byggnaden står fortfarande kvar. I slutet av 1800-talet började välgörenhetsföreningar samla pengar för sjukstugan, vilket pågick i 23 år, men 1916 kunde sjukstugan invigas. Man anställde även en sjuksköterska. Redan 1920 upphörde dock verksamheten.

Gustav Segercrantz tog upp Skyddskårshuset, som fanns invid Esbo järnvägsstation. Efter krigslutet 1944 överläts huset åt Esbo Marthaförening, som sålde det 1949 åt Lindholms såg. Gustav tog även upp Esbo frivilliga brandkår, vars depå låg norr om Esbo å, där Församlingsgården senare uppfördes. De srora eldsvådorna på Breidablick, Erikssons butik och Lindholms såg väckte starka minnen. Doms var slutligen Christa Nymans tema. Thyra och Gunnar Colerus hade haft ett pensionat på Rastböle gård, men efter Gunnars död köpte änkan Thyra hemmanet Doms i Esbo centrum. Huvudbyggnaden på 500 kvm delades upp i flere lägenheter, som hyrdes ut. På den stora tomten fanns massvis med vinbärsbuskar och olika fruktträd. Efter Thyras död 1956 fortsatte sterbhuset med uthyrningen fram till 1969, då Doms såldes till Esbo stad.

Esbo hembygdsförening avslutade ett givande verksamhetsår med julglögg för sina medlemmar och samarbetspartners i Lagstad hembygdsgård den 9 december 2010. Ett åttiotal hade hörsammat inbjudan. Tillställningen blev extra festlig då föreningens ordförande Benita Åkerlund den 26 november 2010 hade förlänats hembygdsråds titel och värdighet av republikens president. Gratulationerna var många och hjärtliga.