De riksomfattande hembygdsdagarna hölls i Esbo den 6-9 augusti. Arrangörer var Finlands hembygdsförbund  (Suomen kotiseutulitto), Esbo stad och Esbo stadsdelsföreningars förbund (EKYL). Huvudsakligen ordnades programmet i Alberga. Dagarna samlade 325 deltagare från hela landet, som deltog i den avgiftsbelagda delen av programmet. Dessutom kunde ett stort antal besökare njuta av gratisprogrammen med sång, musik, dams och teater m.m. i det vackra sommarvädret. Ett femtiotal organisationer, bland dem Esbo hembygdsförening och Esbobygdens ungdomsförbund, presenterade sin verksamhet på Sveaborgstorget.

Ett intressant seminarium hölls om kultur och ekonomi med föreläsare och paneler, bland dem en ungdomspanel med invandrarinslag och en annan panel i vilken bl.a. Raimo Sailas deltog. Seminariet leddes av André Noël Chaker, som tog upp flera frågor ur en invandrares perspektiv. Esbo stad bjöd på en mottagning med sång av barnkören från Espoon musiikkiopisto, Vi fick lyssna till flera sånger av Jean Sibelius jubileumsåret till ära.

Under lördagens gjordes utflykter varvid deltagarna kunde bekanta sig med både skärgårdsmiljö, gårdar och naturen i Noux. På kvällen hölls en galamiddag i den nya Opinmäen koulu, där stadsdirektör Jukka Mäkelä hälsade välkommen. Dagarna avslutades med en tvåspråkig gudstjänst i Esbo domkyrka samt en ortodox gudstjänst i Hagalund.

Nästa års Riksomfattande hembygdsdagar hålls Kajanaland.

Det största svenskspråkiga familje-evenemanget Kulturen vid ån ordnades den 11 juni kl.14-20.30 på sportplanen vid Lagstad skola med omgivning. Som speaker fungerade Kaj Kunnas.

Huvuddelen av programmet ordnades på Lagstads bollplan, där många organisationer presenterade sin verksamhet, däribland Esbo hembygdsförening. Som ett nytt inslag bjuder kenyanska och somaliska kvinnor på afrikansk kultur. I Lagstads skola bjöds ungdomen på program.

Esbo stads kulturdirektör Susanna Tommila stod för hälsningsorden och framhöll att det mångkulturella inslaget i vårt land ingalunda är något nytt utan att förutom finska och svenska även tyska, ryska och samiska m.fl. språk under tidernas lopp talats här. Susanna berättade även om det nya mångkulturella centret Trapesa vi Kirkkojärven koulu.

Susanna utdelade även priset Årets brobyggare, som detta år gick till psykolog Nädia Radi. Motiveringen var att hon inom familjerådgivningen aktivt arbetar för de svenska och tvåspråkiga familjernas rätt att få hjälp och service på sitt eget modersmål. Hennes mångkulturella bakgrund, frimodighet och osvikliga känsla för vad som är rättvist i både stort och smått gör henne till en utmärkt brobyggare.

Humorgruppen Kaj var en trevlig bekanskap från Österbotten, som avslutade programmet på bollplanen med ett mångsidig musik och sång.

I Lagstad hembygdsgård bjöd vi på mångsidigt och digert program med tidsresor till 1800-talet inkluderande gammaldags sånglekar för barn, pysselverkstad, barockmusik, gammal jazz med bandet VSOP, sånggruppen VisLa och Esbo sångkör. Lotterna hade strykande åtgång och många kom på en kopp kaffe med dopp i Hembygdsgården.

Det fina vädret lockade en stor publik, som storligen njöt i solen.

Esbo hembygdsförening gjorde den 16 maj 2015 en bussutflykt till Sjundeå, Ingå och Kyrkslätt med 31 deltagare..

Vid Sjundeå hembygdsmuseum mötte oss guiden Hilkka Toivonen, som berättade att den smala vägen till museet var fram till kriget en del av ländsvägen till Helsingfors. Huvudbyggnaden var den gamla skolbyggnaden, som i nittio år fram till 1960-talet fungerat som Fredriksbergs folkskola. En brand hade då förstört en del av byggnaden men kvar blev lärarinnans rum och en skolsal. I dörren mellan dem finns ett hål genom vilket lärarinnan kunde titta in i salen. I byggnaden visas även Mona Leos dockor och föremål från Porkalaparentesen. I en annan byggnad kunde vi bese en gammal tandläkarmottagning.

Vi fortsatte till Fanjunkars, där Aleksis Kivi (Stenvall) hade bott hos Charlotta Lönnqvist. Byggnaden var ett nybygge, som uppförts enligt gamla ritningar. Den gamla byggnaden hade förstörts under Porkalaparentesen. Hilkka påpekade att på samma sätt har man gjort med bl.a. Goethes hem i Frankfurt am Main, som förstördes under kriget. Fanjunkars hade fungerat som ett torp under Sjundby gård och donerats av ägaren Henrik Lindeberg på 1930-talet åt Hembygdens vänner i Sjundeå. Byggnaden upprätthålls nu av en stiftelse. Med inlevelse framhöll Hilkka Fanjunkars och Charlotta Lönnqvists betydelse för Aleksis Kivis författarskap.

I Malmtorps bondgårdsmuseum i Täkter hälsade välkommen museets ägare och upprätthållare Carl-Johan Fagerström, som sakkunnigt guidade oss. Vi presenterade ett stort antal gamla bruksföremål, bl.a. en smörkärna, som Carl-Johan kärnat smör med bl.a. på Ingådagen. I vagnslidret besåg vi gamla jordbruksredskap, vagnar och traktorer. Ett litet skolmuseum visade upp skolmaterial, som använts för hundra år sedan.

Lunchen intogs i restaurang Sågen i Ingå i köpcentret Strand, varefter vi förflyttade oss till närliggande museet Kanonerna vid Torp, som visade upp militär utrustning från kanoner till gevär och uniformer. På plats fanns en stor rysk transporthelikopter av typ MI 18, som man kunde klättra in i. Den saknade dock motorn. Det hade däremot alla de jeepar och andra fordon, som alla var i körbart skick. Här fanns en jeep av den typ som general Patton använt. I den största hallen fanns en mäktig samling kanoner både pansarvärns-, luftvärns-, infanteri- och marinkanoner.

Utflykten avslutades med ett besök i  Gillobacka hembygdsgård, där Kyrkslätts hembygdsförenings viceordförande Börje Forsberg guidade. Vi fick höra om det stora arbete, som lagts ner vi renoveringen av byggnaden, som i tiden tillhört Gillobacka gård och fungerat som bl.a. chaufförsbostad. Efter ett ägobyte hade det egentliga arbetet inletts 2007. Börje visade bilder, av vilka framkom i vilket eländigt skick huset var då och hur arbetet sedan framskred. Man började med att tömma huset på ett femtiotal kubikmeter jord och diverse bråte. Några av de nedersta stockvarven måste förnyas. Man värnade om att inte märkbart ändra på byggnadens utseende och rumsindelning. En mellanvägg har dock borttagits för att få en större sal för möten m.m. Ett femtiotal personer har deltagit i arbetet av vilka ca tio har utgjort kärntruppen. Ett imponerande arbete har utförts, vilket resulterade i att Gillobacka hembygdsgård kunde tas i bruk av föreningen senaste år. Den utnyttjas även av närliggande marthaföreningar m.fl.

En afton med finlandssvensk folkmusik hölls den 7 april i Lagstad hembygdsgård. Vi fick höra gruppen Rosenfink och spelmanslaget Halsbrytarna. Publiken uppgick till 67 personer.

Trion Rosenfink spelade fartfyllda och medryckande finlandssvensk folkmusik, både äldre låtar men även nyskriven musik. I gruppen medverkar Juulia Salonen: sång, träflöjter, Jarmo Romppanen: mandola, mandolin, gitarr, sång och Pauliina Pajala: fiol, sång.

Efter pausen bjöd spelmansgruppen Halsbrytarna upp till dans. Gruppen bildades på 1970-talet på initiativ av nyligen avlidna Åke Grandell och leds nu av mästerspelmannen Ricke Mette.

Aftonen ingick i folkmusikfestivalen RotFest, som årligen hållits i Esbo med dragspelsvirtuosen Maria Kalaniemi som konstnärlig ledera.

Esbo hembygdsförening höll sitt årsmöte den 24 mars i Lagstad hembygdsgård med stadgeenliga förhandlingar. Drygt 20 medlemmar ställde upp och Lasse Hoffman fungerade som rutinerad mötesordförande.

Till föreningens ordförande för 2015 återvaldes Benita Åkerlund. I styrelsen återvaldes  Solveig Forsberg, Aila Enlund och Leif Söderholm medan Christa Nyman och Kristiina ”Pia” Pihlström och Marina Calander har ett år kvar.   Rolf Mattsson återvaldes till suppleant medan Ulf Sjögren valdes till ny suppleant i stället för Tanja Ekholm, som önskade avgå.

Efter årsmötet berättade kulturdirektör Susanna Tommila om Kulturen i Esbo på ett mycket intressant sätt  och besvarade de många frågor som ställdes bl.a. om biblioteksverk-samheten och Esbo stadsteaters behov av nya utrymmen.