Det årliga srora svenska evenemanget Kulturen vid ån hölls torsdagen den 14 juni 2007 kl. 14 – 20 vid Esbo åstrand invid Domkyrkan. Vädret var denna gång inte det bästa men det hindrade inte att evenemanget även denna gång samlade en stor publik. Inslaget av barn och ungdomar var påfallande. Riksdagsledamot Christina Gestrin hälsade publi9ken väkommen varefter konferencieren Kaj Kunnas presenterade det rikliga programmet börjande med trollkonstnären Simo Aalto med Jokeri Pokeri Box.

Esbo hembygdsförening hade öppet hus i Lagstad hembygdsgård, där Marina Salonen sjöng musicalmelodier ackompanjerad av sin man Kimmo på piano. Publiken njöt storligen. En utställning med gamla fotografier från Gammelgård och Esbo centrum visades även. Nere vid församlingsgården kunde man inlandla av Esbo hembygdsförening utgivna böcker och videon och bekanta sig med material om föreningens verksamhet.

Esbo svenska kulturföreningen har under flere år delat ut stipendier till förtjänta personer och organbisationer i Esbo. Föreningens ordförande Barbara Helsingius överräckte denna gång utmärkelsen till Esbo hembygdsförening, som till nästa år, då Esbo fyller 550 år och Esbo stadsmuseum 50 år, planerar utge en bok om hembygds- och museimänniskan Anna Morelius kallad Mor Annas väg. Hembygdsföreningens ordförande Benita Åkerlund mottog på föreningens vägnar stipendiet och berättade att Anna Morelius född Eriksson aktivt var med om att samla in de föremål som föreningen år 1958 deponerade i det nygrundade Glims hembygdsmuseum och som föreningen våren 2007 donerade till museet.

Den tvåspråkiga boken Mor Annas väg – Anna-muorin tie avses utkomma i mars 2008 då Stadsmuseet öppnar en utställning på Glims, där de nämnda föremålen och Anna Morelius´insats lyfts fram.

En talko ordnades på det planerade museiområdet på Pentala den 16 maj 2007. Området putsades från grenar m.m. Ett tjugotal deltog i denna årliga talko, som Esbo stadsmuseum arrangerade i samarbete med Esbo hembygdsförening.

Pratkvällen om Lindholms såg den 2 maj i Lagstad hembygdsgård samlade ca sjuttio intresserade av vilka en tredjedel jobbat på firman. Christian Blomberg berättade initierat om hur Elis Lindholm utvecklade verksamheten från en liten butik till ett vittförgrenat företag med kvarn, såg, hyvleri, snickeri, gjuteri och butik. Dessutom övergick Marthagården, f.d. Skyddskårshuset, i Lindholms sågs ägo efter kriget. Chtistian illustrerade med ett femtiotal foton, som han tillsammans med Tage Strandström lyckats insamla bl.a. av Kaj Lindholm, som kom ända från Stockholm.

Elis Lindholm föddes 1892 och hade tretton syskon. Samtliga hade gått i Lagstad skola, som då var inrymd i den nuvarande Hembygdsgården. Christian lyfte speciellt fram tre gynnsamma perioder under verksamheten. Den första på 1910-talet, då de ryska befästningsarbetena gjordes kring Alberga, den andra på 30-talet då flere befolkningscentra byggdes kring järnvägen och den tredje efter kriget med frontmannabyggen. Inläggen var många från den intresserade publiken. Speciellt dramatiska var minnena från branden vid ett åskväder 1957. Vivi-Ann Sjögren läste ett avsnitt ur sina minnen från sin barndom i Esbo kyrkoby, där hennes far hela sitt liv jobbade på Lindholms såg.

Esbo hembygdsförening höll sin vårstädning vid Lagstad hembygdsgård den 24 april. De cirka tjugo deltagarna putsade och krattade området kring hembygdsgården. Efter städningen bjöds de aktiva deltagarna på tilltugg och kaffe.

Vid en ceremoni i Lagstad hembygdsgård den 18 april 2007 överrlämnade Esbo hembygdsförening till Esbo stadsmuseum de ca 300 museiföremål, som föreningen samlat in och som varit deponerade i Glims gårdsmuseum. Föreningens ordförande Benita Åkerlund framhöll att man redan vid föreningens grundande 1916 insåg att nya tider var på kommande och att det därför var viktigt att insamla gamla bruksföremål. Benita nämnde speciellt den då endast 20 år gamla Anna Eriksson från Stens i Smedsby, som utsågs till föreningens museiintendent. Redan under det första året insamlades 110 föremål. En stor del av dem hade skänkts av Anna Eriksson (gift Morelius) och hennes anhöriga. Dessutom hade föremål erhållits av bl.a. Bemböle Ollas och Karvasbacka Ers.

I donationsavtalstexten sägs att ”Esbo stadsmuseum förbinder sig att vid katalogiseringen anteckna att dessa föremål har ägts och insamlats av Esbo hembygdsförening r.f. samt uppgifterna om de ursprungliga donatorerna som nämnts i bifogade listor. Det är viktigt att den värdefulla samlingens föremåls identitet registreras även på svenska och att desamma vårdas väl för framtiden.” Museichef Mariliina Perkko tackade på museets vägnar varmt för den värdefulla donationen och konstaterade att dessa föremål utgör hjärtat i samlingarna på Glims och lovade att museet på bästa sätt skall förvalta gåvan.

Bland föremålen finns i stugan på Glims flere stolar, bänkar och bord, ett hörnskåp, ett väggur med lod, en hemmagjord kaffekvarn och en kaffebrännare med vev, träfat, -tallrik och –skedar. På stallsvinden finns mångahanda verktyg såsom linrepa, linbråka, spinnrock och nystfot. De måhända värdefullaste objekten i samlingen är en läkarbok från 1579, en andaktsbok från 1713 och Kung Carl XII historia från 1758. En loftsbyggnad från 1789 på Stens skänktes av Anna Eriksson åt föreningen för det planerade hembygdsmuseet. Loftet flyttades på 1920-talet till Bell i Bemböle, där Bernhard Juslin fram till 1937 var föreningens museiintendent, innan Anna Morelius åter tog vid.

Då de egna museiplanerna på tomten Arvids förföll blev Glims hembygdsmuseum, som kommunen grundade 1958, den plats, där föreningens museiföremål deponerades. Nu nästan femtio år senare beslöt sålunda Esbo hembygdsförening att överföra dem i Stadsmuseets ägo. Som vi ser var Anna Morelius den som aktivast drev föreningens hembygdsmuseiplaner och insamlingen av föremål. Anna Morelius kallades till föreningens hedersmedlem år 1959.