Jubileumsåret Esbo 550 öppnades med stora festligheter nyårsaftonen 31.12.2007. I Esbo ådal hade ordnats en med facklor upplyst vandringsrutt förbi Domkyrkan, Församlingsgården och Lagstad hembygdsgård. Vid Hembygdsgården öppnades Esbo 550 med ett föredömligt tvåspråkigt program. Kulturchefen Georg Dolivo fungerade som konferenciär. Tal hölls av stadsfullmäktiges ordförande Markku Sistonen, domprosten Marjatta Laitinen och kyrkoherde Roger Rönnberg. En grupp ur Juvenaliakören hade även den en tvåspråkig repertoar med bl.a. Suomis sång.

I Hembygdsgården var det öppet hus med många hundra besökare i Skolmuseet. En lång kö bildades även till städet, där man kunde slå ett jubileumsmynt. Staden bjöd på saft och godis. Festen avslutades med ett ståtligt fyrverkeri.

Seminariet Noux från forntid till nutid samlade ca 80 intresserade. Föreläsare var Christer Eklundh, som största delen av sitt liv bott i Noux och forskat i bygdens historia. Seminariet hölls den 17 november 2007 i Lagstad hembygdsgård med Esbo hembygdsförening som arrangör. Vi fick höra att namnet Noux kommer från det samiska ordet för svan. Alltsedan 1500-talet har bygden varit tvåspråkig. Andelen torp var stor och i slutet av 1800-talet utgjordes ¾ av befolkningen där av torpare och backstugusittare.

Christer späckade sin framställning med många anekdoter. Vi hörde hur nouxbon Karl-Einar olin var med om att 1930 ”skjutsa” presudent och fru Stählberg från Helsingfors till östgränsen och hur flyggeneralen Jarl Lundqvist nödlandat med nosen före i pressfodergropen vid Punjo-Kaitakorpi. Christer hade även gjort en ”byhistorisk informativ frågesport”, som väckte berättigat intresse.

Spelmansgruppen Leikarit medverkade med några låtar, komponerade av bl.a. nouxspelmännen Hållfast och Hellström. Jannike Sandström sjöng på ett betagande sätt Hymn till Noux med text och musik av Björn Engström och arrangemang av systern Karin. Jannike ackompanjerades av Tapani Mäkinen på dragspel. Tapani hade gjort ett nytt araangemang av hymnen.

Hembygdsrörelsen deltog för första gången med egen monter på bokmässan i Helsingfors, som hölls den 25-28 oktober 2007. Finlands svenska hembygdsförbund, Nylands svenska hembygds- och museiförbund jämte Esbo hembygdsförening ställde ut sina böcker, tidningar och broschyrer m.m. Ett femtontal funktionärer från dessa organisationer presenterade materialet för den månghövdade publiken. Bokmässan besöktes av drygt sjuttiotusen intresserade.

Erfarenheterna från detta Hembygdsförbundets initiativ var mycket goda och troligt är att det blir en fortsättning nästa år med ett utökat antal utställare och böcker. Ett utmärkt sätt att göra hembygdsrörelsen synlig.

Föreningen ordnade en pratkväll om Gumböle den 17 oktober 2007 i Lagstad hembygdsgård med drygt tjugo deltagare. Karl Lindqvist inledde med att berätta om livet på Gumböle gåtd, där hans far hade arbetat som smed från 1930- till 1950-talet. Karl berättade initierat om byggnaderna, av vilka en stor del rivits och om maskinparken med bilar traktorer, sågen m.m. Redan som sjuåring började han köra traktor både Ferguson och John Deere. Han illustrerade framförandet med ett tjugotal bilder.

Karl beskrev ingående hur kärrhjul gjordes. Redan träarbetet var omfattande men speciellt intressant var påsättande av metallbandet, då svets inte ännu fanns före kriget. Han nämnde att hästarna återvände efter att flere år varit i kriget gick de genast i egen spilta. Ann-Marie Klinge, född Weurlander, berättade om skolgången i Gumböle småskola. Hon mindes speciellt julfesterna som var stämningsfulla. Lärarinnan Matilda Wis var mycket omtyckt.

Vid den livliga diskussion framgick att utomhus en gång hade en elev burit lärarinnan ”takapåsa”, då hon var lätt rörelsehindrad. I samband med att Lagstads nya skolhus blev färdigt 1954 stängdes Gumböleskolan. I slutet av 1950-talet gick finska klasser i skolhuset några år. Per-Olof Ahokainrn, som sammanställt Långängens, senare Gumböle, egnahemsförenings 25-årshistorik, berättade att senare verkade har ett dagis.

De finlandssvenska museidagarna hölls den 22-23 september 2007 i Borgå med drygt 100 deltagare. Peter Sjöstrand, ordförande i Finlands svenska hembygdsförbund, hälsade välkommen och presenterade dagarnas tema Är museet tillgängligt för alla? Biskop Gustav Björkstrand nämnde att förr kom man inte ens att tänka på tillgängligheten då byggnader uppfördes. Kyrkorna byggdes ofta på höga kullar av naturliga skäl men ofta även med höga trappor, t.ex Domkyrkan i Helsingfors. Positiva åtgärder har vidtagits men gamla byggnader kräver att hänsyn tas till museala värden.

Gunnar Häger, chef för projektet Hembygdsgårdarnas tillgänglighet i Sverige, hade en rad praktiska råd börjande med färgband påtrappor. Han påpekade att föreningar även bör informera om brister i tillgängligheten, t.ex. om deras museer har branta trappor. Ant Simons, VD för Kulturhuset, framhöll att föreningar kan utforma sina hemsidor så, att besökare i förväg kan bekanta sig med t.ex. hembygdsgårdar. Medlemsföreningarna i Finlands svenska hembygdsförbund har möjlighet att gratis skapa hemsidor.

Om olika sätt att marknadsföra museer berättade Åsa Zäll från Nordiska museet, Christian Pleijel från projektet Skärgårdsmuseer och Sten Enbom från Sibbo hembygdsforskningsförening. Projektet Museilaboratoriet presenterades av Anne Bergström, Pargas hembygdsförening, Laura Holm, Bjärgas hembygdsgård och Katarina Rosenback, Kilens hembygdsgård. Detta fleråriga arbete har resulterat i sidan www.museilaboratoriet.fi .

Museilaboratoriets första digitala arkivsamling handlar om Hemmafronten. Som teman har valts Fältpost, Hästutskrivningsnämnden, Insamlingar, Krigsbarn, Lotta Svärd och skyddskåren, Vardag, Ransonering, Recept, Sorg, Surrogat, Talkoungdom, Museidetektiven, Barndom, Nöjen och Medborgarrörelser. Museidetektiven förklarar svåra ord. Dessutom är det rikliga materialet indelat i kategorierna Berättelse, Brev, Fotografi, Ordförklaring och Recept. Besökarna kan själva göra tillägg vilka dock kollas innan de läggs ut på nätet. Idéer om andra tillägg tas även gärna emot. Planer finns att utvidga sidorna med ljud- och videoinslag.

Kvällen avslutades på uf-lokalen Hemgården, där HV i Söderveckoski bjöd på en välsmakande och riklig supé , som varvades med sång och musik m.m. Söndagen 23.9 bjöd på guidade utflykter i Borgå med omnejd. I Borgå besöktes Runebergs hem med Fredrika Runebergs 200- årsjubileumsutställning och Holmska gården med sin 1700-talsutställning Bussexkusioner gjordes till Sibbo med Sibbesgården och Pernå med Agricolamuseet, Tervik gård med anor från 1600-talet och Skärgårdsmuseet i Rönnäs.