Esbo stadsmuseums chef Timo Tuomi bjöd arbetsgruppen för Skärgårdsdagarna i Esbo på julkaffe den 18 december 2009 i museets utrymmen i WeeGeehuset i Hagalund. Från arbetsgruppen deltog elva och från museets sida sex. Esbo hembygdsförenings ordförande Benita Åkerlund tackade för inbjudan och överräckte en collegetröja och t-skjorta med Skärdsdagarnas emblem.Skärgårdsdagarna har hållits på Pentala varje sommar sedan kulturstadsåret 2000, alltså tio gånger. Timo Tuomi framhöll att Skärgårdsdagarna utgjort en viktig del i planeringen av Skärgårdsmuseet på Pentala.

Inkommande sommar får strandbodan ett nytt golv och belysning så, att mindre utställningar kan hållas där. Fiskarstugans norra vägg rätas upp och ett pärttak läggs. Däremot måste bygget av servicebyggnaden väster om Villa Rosengård framskjutas ett år pga problem med ritningarna. Timo Tuomi önskade att Skärgårdsdagarna kunde hållas även inkommande sommar. Framkastades veckoslutet 24-25 juli 2010. Ett planeringsmöte hålls medlet av januari 2010.

Esbo hembygdsförening inbjöd sina medlemmar och medarbetare till jukglögg den 10 december i Lagstad hembygdsgård. Ordförande Benita Åkerlund berättade att föreningen numera handhar avkastningen av fonden Pro Cultura Esbo. Förre ordföranden i Esbo svenska kulturförening Barbara Helsingius, som tidigare handhaft denna fond, medverkade med en skärgårdsvisa dagens Pro Cultura Esbostipendiat Tommi Heinonen till ära. Tommi Heinonen har under en längre tid på ett berömvärt sätt dokumenterat naturen och kulturen i Esbo, framför allt i Esbo skärgård. Läs mera om Tommi Henonens insats nedan! Kaj-Peter Mattsson har numera en sommarvilla på Granholmen, som ligger söder om Kaitans invid Mataskär. Han berättade om sina forskningar i holmens och villans historia. Granholmen inköptes år 1872 av sedermera bergsrådet Edvin Bergroth, som därmed var en av de första helsingforsare som byggde en sommarvilla i Esbo skärgård. Bergroths vän arkitekten Theodor Höijer ritade Lilla villan på holmen. Bergroths svåger musikpedagogen Martin Wegelius bodde under flere somrar på Granholmen då Bergroth jobbade i Baku för bröderna Nobel. Även Wegelius´ elev Jean Sibelius besökte då Granholmen under längre perioder.

Bergroth donerade närliggande Mataskär och stödde även på annat sätt uppförandet av folkskolan där. Lilla Mataskär invid hyrde han ät föreningen Skärgårdens vänner i Esbo, som där uppförde föreningshuset Vikingahem. Kaj-Peter Mattsson skriver nu en bok med namnet Bergsrådet och villorna i Esbo skären, som avses utges av Esbo hembygdsflörening under våren 2011.

Trubadurerna Chrisu Österberg och Stefan Fallenius avslutade kvällen med en mångsidig konsert. Vi fick höra visor från Kuba och Brasilien men även bl.a. Ulf Lundells Öppma landskap och Mikko Alatalos Dröj en stund och avrundade med ett par Bellmansånger.
Tommi Heinonens fotoutställning Pentala – från fiskeläge till skärgårdsmuseum kunde även beskådas.

Tommi Heinonen Tommi Heinonen har under en längre tid på ett berömvärt sätt dokumenterat naturen och kulturen i Esbo, framför allt i Esbo skärgård. Detta är en oersättligt viktig kulturgärning speciellt med tanke på de kommande generationerna i Esbo.

Under de senaste åren har det blivande skärgårdsmuseiområdet på Pentala varit ett kärt objekt med dess byggnader och föremål. Vasstaksläggningen på museets strandbod från trädfällning till vasstransport och takläggning blev det största fotouppdraget år 2008.
Tommi Heinonen deltog även på heltid i vasstaksläggningen. I projektet Skärgårdsdagar i Esbo har Tommi Heinonen varit en av de bärande krafterna. Hans kännedom om floran och faunan på Pentala samt öns historia jämte skärgårdsmuseiplanerna på ön har gjort honom till en omtyckt dragare av de guidade vandringarna under skärgårdsdagarna.

Tommi Heinonen är en frilansfotograf, som specialiserat sig på fotografering på havet och i skärgården. Studion finns i sinebrychoffska villan på Björnholmen. Tommi är kontraktsfotograf i Esbo stad. Tommy upprätthåller även ett arkiv med naturbilder. I detta arkiv finns ca 70 000 foton.

Föreningen lyckades få biljetter den 2 december till den unika Pablo Picassoutställningen i Ateneum. Trettio intresserade rymdes med. Besöket inleddes med en halvtimmes föredrag om Picassos omfattande produktion av målningar, skulpturer, grafik och fotografier, sammanlagt ca 200 verk. Verken kom från Musée National Picasso i Paris, som restaurerades. Helsingfors var den enda staden i de nordiska länderna där utställningen visades.

Esbo hembygdsförenings seminarium Köklax – kustbanans pärla den 21 november i Lagstad hembygdsgård drog fullt hus. Föreningens ordförande Benita Åkerlund kunde hälsa drygt åttio åhörare välkomna. Skådespelerskan Nina Hukkinen inledde i rollen som klockgjutarhustrun Karin under en medeltida vandring till Köklax. Hennes humorfyllda berättelse gav en god inblick i livet på den tiden då den egna församlingen bildades i Esbo och då kyrkan byggdes invid Esbo å.

Arkeolog Ulrika Rosendahl fortsatte med att berätta om utgrävningarna i Mankby, illustrerat med aktuella bilder. Anmärkningsvärt var att byn hade blivit utrymd på 1500-talet och stått orörd sen dess i ett skogsparti. Ett speciellt stort eldstadsröse kan härstamma från Esbo gård. Även danska mynt och ”räknemynt” har hittats. Anne-Marie och Christian Åberg har forskat i fiskestället Pölons historia. Pölon (tidigare Pölen och Pölan) ligger vid Esboviken vid Esbo åmynning. Under storskiftet i Kurtby, Fannsby, Mulby och Köklax i borjan av 1800-talet blev fiskeplatsen Pölon samfälld. Man fick endast bygga sommarbonade stugor invid stranden. Ca 27 gårdar ägde området samt fiskevattnet ca 125 ha, nu 200 ha. Skiftet pågick i 60 år. De äldsta skjulen i Pölon är från 1920-talet och har senare förstärkts då vatten, vind och tidens tand gjort sitt.

Halmes bageri har verkat i 110 år och är därmed ett av Esbos äldsta företag. Kaj Halme redogjorde initierat om företagets historia. Kajs farfar Emil Halme (tidigare Mattsson) inledde bageriverksamheten med att sälja hålkakor åt arbetarna vid tegelbruken i Kallvik och Stensvik. Järnvägen (1903) utökade snabbt kommersen. Margareta Pietikäinen, tidigare rektor för Finns folkhögskola, lyfte fram skolans start med penninginsamling via stora folkfester samt rektorerna Arvid Mörne, Erik Nylund, Sten Holmberg och speciellt Olav Storgård, som tillträdde på 1970-talet, då Svenska folkskolans vänner tog över.

Monica Oldenburg plockade fram några pärlor i Köklaxtrakten såsom Köklax kapell, ungdomsföreningshuset Valhalla jämte det natursköna Storkärret (Palolampi). Christina Gestrin avslutade med några kommentarer kring bostadsmässan i Köklax, som gav 256 lägenheter enligt en småstadsaktig plan. Inom Stor-Köklax finns planer för upp till 15000 invånare. Även det planerade vattenreningsverket vid Blomberget ävensom järnvägslinjen från Esbo station över Blomberget via Hista till Lojo tog Christina upp.

I den intilliggande gamla lärarbostaden utställdes ett femtiotal köklaxfoton av Marja-Liisa och Erkki Lindell, bruksföremål gjorda i Köklax glasbruk jämte trasmattor enligt mönster från Ervast i Fantsby, Köklax. Ordförande Benita Åkerlund bad avslutningsvis om förslag till nästa års tema, varvid Morby framkastades.

Hembygdsföreningen firade Svenska veckan genom att hålla skolmuseet i Lagstad hembygdsgård extra öppet den 5 november. Gäster var Vivi-Ann Sjögren och Rolf Mattsson som berättade om sin skolgång i denna byggnad, där Lagstads skola fungerade i deras barndom. Vivi-Ann inledde sin skolgång här 1945 och Rolf 1939. Vid undervisningen tillämpades mycken utantillsläsning och teckning efter mallar. Skolmaten kokades på lärarens köksspis. Fem dar i veckan bjöds på gröt eller välling och en gång i veckan på kött- eller ärtsoppa. Hemifrån medtogs mjölk i en flaska med patentkork och smörgåsar. Även åt läraren hämtades varmbullar m.m.

På fritiden spelades regelbundet pingis och andra spel men också teater. Vivi-Ann sade att hon först långt senare förstod att denna verksamhet organiserades av den lokala ungdomsföreningen. Synd att flere inte mötte upp för att lyssna till framställningen som väckte så stort intresse att den utsatta tiden överskreds rejält.