Category Archives: Okategoriserad

Ett soligt Nyslott

Föreningen gjorde en operaresa till Nyslott den 14-15 juli 2010 med 39 deltagare. Vi inledde med ett intressant besök med konst av bl.a. Lauri Ahlgrén, Kimmo Pyykkö och Kristian Krokfors i konstcentret Salmela i Mäntyharju. I Nyslott övernattade vi i sommarhotell Vuorilinnas nybyggda flygel. Operan Madama Butterfly med Inna Los i huvudrollen och Henry Akina som dirigent var en mäktig upplevelse i den starka värmen. Pausutrymmet i operans källare var välkommet svalkande.

Följande morgon kunde vi bekanta oss med torglivet i sommarstaden Nyslott innan vi äntrade s/s Heinävesi och avnöt under färden delikata stekta mujkor med potatismos. I Punkaharju besökte vi Lusto skogsmuseum, som gav en god inblick i vad skogen kan erbjuda jämte skogsindustrins utveckling. I Kouvolan upseerikerho serverades oss en mycket god trerättersmiddag innan vi styrde kosen mot Esbo.

Kulturen vid ån 2010

Kulturen vid ån arrangerades denna gång på Lagstads sportplan. Den nya festplatsen lockade en storpublik på ca 4000 personer, som verkade trivas med det mångsidiga programmet i det fina vädret. Esbo hembygdsförening bidrog med öppet hus och program i Lagstad hembygdsgård. Sjumannabandet VSOP inledde med glad jazzmusik. Rolle Mattsson presenterade sin fotoutställning kallad Konst eller illdåd med ett femtiotal bilder av graffiti runt om i Esbo.

Benita Åkerlund överräckte åt Pensionärskören Furorna föreningens Pro Cultura Esbo stipendium på 600 euro för en framgångsrik verksamhet pensionärerna till fromma och publiken till glädje Benita Åkerlund hade rubriken Historiska vingslag och utgick från Kasaberget i Sökö. Benita berättade om lottorna som under kriget höll utkik efter fiendeplan på väg mot Helsingfors och atomfysikern Bruno Pontecorvos flykt efter kriget via Sököudd och Porkalaområdet till Moskva. Benita läste även ur Hugo Wiiks bok Utsikt från Högberget, som berättar om livet för hundra år sedan på Svartholmen invid Sököudd.

Caféet i Hembygdsgården var livligt besökt och lotterna gick väl åt. I Lagstads skola deltog föreningen med framgång i dukningstävlingen med temat skärgården. Av de 316 avgivna rösterna erhöll föreningen 98 och vann därmed. Resultat: A. Esbo hembygdsförening  98
B. Esbo kulturtjänster  42
C. Esbo spetsknyppling  36
D. Esbobygdens ungdomsförbund  48
E. Församlingens barnledare  24
F. Församlingens kansli  68

Även i infotältet på sportplanen var kommersen god. Föreningen ansvarade även för uppsättningen och nedtagningen av tälten, borden och bänkarna under Kulturen vid ån med Bengt Roth som ansvarig.

Esbobron återöppnades

Med pompa och ståt återöppnades dem 31 maj 2010 Esbobron vid Esbo station efte tre års renoveringsarbete. Ett specialtåg anlöpte från Helsingfors och mottogs med musik på perrongen. Uppe på bron hälsade stadsingenjören Martti Tieaho välkommen, varefter stadsstyrelsens ordförande Saija Äikäs-Idänpään-Heikkilä och chefen för entrepenören talade, alla tre föredömligt på finska och svenska.

Därefter klippte de av det blåvita bandet tillsammans med bl.a. Benita Åkerlund, ordförande i esbo hembygdsförening till musik av en saxofontrio, varefter publiken bjöds på kaffe och tårta vid det nya caféet som öppnas inom kort.

Pentalatalko

En vårstädning ordnades på Pentala museiområde den 17 maj i samarbete med Esbo stadsmuseum. Från föreningen deltog åtta och från Stadsmuseet ca 25 ivriga städare. Renoveringsarbetet i Strandbodan och Fiskarstugan pågick för fullt. Avsikten är att det är klart till Skärgårdsdagarna på Pentala den 23-25 juli. Deltagarna bjöds på korvsoppa jämte tilltuygg.

JOY-seminarium

Finlands svenska hembygdsförbund ordnade ett seminarium kring kampanjen JOY den 27 april 2010 i Lagstad hembygdsgård med Esbo hembygdsförening som lokalarrangör. Först berättade Ingalill Ihrcke och Börje Forsberg från Kyrkslätts hembygdsförening under rubriken ”Gammal stockbyggnad blir modern samlingslokal – hur bevara de kulturhistoriska värdena?“ Föreningen renoverar för tillfället en stockbyggnad på Gillobacka gård i avsikt att skapa en hemvist för föreningen och dess samlingar.

En tjugotal medlemmar har deltagit i talkoarbetet, som hittills krävt ca 2000 talkotimmar. Avsikten är att med dokument, föremål m.m. för dagens ofta inflyttade kyrkslättsbor och andra visa hur man levt på gården, både i den rivna huvudbyggnaden och i den aktuella byggnaden. Benita Åkerlund, ordförande för Esbo hembygdsförening, lyfte fram några “Med- och motgångar i närmiljön“. Benita började med Lagstad hembygdsgård, som i gott samarbete med Esbo stad renoverats till en fungerande hembygdsgård.

Med Skärgårdsdagarna i Esbo har föreningen önskat stöda skapandet av ett skärgårdsmuseum på Pentala. Esbo stadsmuseum har nu fått de ekonomiska möjligheterna att förverkliga planerna så, att museet kan öppnas år 2014. Stadsmuseet har även övertagit huvudansvaret för Skärgårdsdagarna. Bland motgångarna nämnde Benita rivningsbeslutet angående stadshuset i Esbo. En annan motgång var att initiativet att erbjudandet att hjälpa till vid rensandet av vallgravarna i bl.a. Alberga ej ledde till resultat, ej ens ett svar. Vallgravarna ingick i det befästningsverk som 1914 började byggas runt Helsingfors.

Arkitekt Yrjö Sahlstedt från Hangö hade rubriken ”Efterkrigstidens trähusbebyggelse“. Han noterade att behovet av bostäder var skriande under efterkrigstiden. Sammanlagt 75000 frontmannahus uppfördes. Finlandshjälpen i Sverige gav 2000 hus av vilka 55 kom Ekenäs till godo. Yrjö Sahlstedt tog Ekenäs som exempel och där speciellt trähusbebyggelsen i Knipnäs-Ormnäs. Han ansåg att dessa miljöer var enhetliga men inte enformiga och poängterade vikten att trähusbebyggelsen från denna tid bör bevaras. Timo Tuomi, chef för museiväsendet i Esbo, avslutade dagen med rubriken ”Från stenöken till förorter”. Han utgick från sin uppväxttid i Vallgård i Helsingfors med doften av asfalt. Han noterade att Aravareglerna från 1949 starkt styrde byggandet under 1950-talet. Byggnadskvaliteten var dock hög då, emedan inslaget av hantverk var betydande. Senare kom byggnadsindustrin med element, vilket försämrade kvaliteten. Han nämnde att bebyggelsen i Olars, som arkitektoniskt ansetts vara högklassig, löper risk för att förvittras och småningom kommer att försvinna.