Esbo hembygdsförening gjorde en resa den 21 oktober till Åbo för att se musikdramat Piaf – jag ångrar ingenting. Före föreställningen besåg vi den ortodoxa kyrkan i Åbo, varefter vi intog en buffetlunch i teaterns restaurant Tiljan. Resan lockade 45 deltagare.

Viår guide Maria Hokkinen mötte oss i Åbo ortodoxa kyrkan, även kallad Heliga martyrkejsarinnan Aleksandras kyrka. Kyrkan  är ritad av Carl Ludvig Engel. Vi fick bl.a. höra att ikonostasiets ikonener är överflyttade från Gamla Valamos kloster.

Musikdramat Piaf – jag ångrar ingenting beskriver Edith Piafs liv. Piaf  kom från fattiga förhållanden, men satsade på sitt sjungande och blev en stjärna.

I rollen som Edith Piaf såg vi Emma Klingenberg, tillsammans med hela ensemblen gjorde en stark insats.

För koreografin står Eeva Soini och Lassi Sairela / Tanssiteatteri Eri.

Texten är skriven av Peter Snickars och för regin stod Jukka Aaltonen. Kapellmästare var Marko Autio och för scenografin stod Markus Tsokkinen. För kläddesignen stod Heidi Tsokkinen.

De finlandssvenska museidagarna hölls den 9-10 september för första gången på Åland. Sammanlagt 83 intresserade hade mött till dagarna som inleddes med föreläsningar i Ålands sjöfartsmuseum och forsatte med utflykter till olika museer. Arrangör var Finlands svenska hembygdsförbund.

Holger Wester, ordförande för FSH presenterade föreläsarna. Först i tur var Ulrika Mebus, som redogjorde för den svenska museisektorns nya struktur. På 1500-1600-talen började man samla konst, porslin, mynt m.m. i privata samlingar men småningom utveckledas museeiverksamheten med utställningar och evenemang till utnyttjande av dagens digitalteknik. I dag finns det i Sverige 375 klassaifierade museer men det totala antalet är ca3000.

Ingenjören och författaren Lars G Soldeus berättade om Fiskhandelns glömda nätverk.Han har forskat i fiskenären under 30 år och gett ut flera böcker i ämnet. Speciellt var fisken viktig i det växande Stockholm, där problemet att får mat var stort under speciellt 1600-talet. Kungen beslöt då priviligiera fisknäringen. Vi fick se bilder av ett stort antal ståtliga fiskegaleaser.

Susanne Lagus, projektledare för Digihem gav digitala tips och idéer hur föreningarna kan skapa intresse för frivilligarbetet.

Fil. dr Christer Kuvaja från Svenska litteratursällskapet berättade Vägen till Ålandsrörelsen 1999-1917.

Om Önningebymuseet, från ladugård till konstmuseum berättade dess eldsjäl författaren Kjell Eriksson. Önningeby konstmuseum som Önningeby hembygdsförening r.f. öppnade sommaren 1992 är ett litet konst- och kulturhistoriskt museum som berättar om konstnärskolonin kring Victor Westerholm. På 1870- och 1880-talen uppstod en helt ny typ av måleri: friluftsmåleriet. Konstnärerna begav sig ut från ateljéerna för att måla i det fria.

Museet är beläget i en stenladugård från år 1869 och varje sommar arrangeras specialutställningar med verk av kolonisterna där. Här finns också föremål och bilder som berättar om den miljö där konsten skapades. Med två veteranbussar åkte vi ut till museet.

På kvällen hölls en kvällssits på hotell Savoy med program. Spelmansgruppen Kvinnfolket uppträdde med sång och musik.

Följande dag besöktes först Ålands fotografiska museum, där Olle Strömberg på ett livfullt sätt presenterade samlingarna. Här finns bl.a. den kamera Fritjov Nansen använde under sin polarfärd med Fram ären 1893-96. Här finns även den Hasselblattkamera, som medföljde på den månfärden 1969 och som nu står på månen. Även den kamera i en cigarettändare som Roger Moore använde i en James Bondfilm kan beskådas.

Vi besökte ytterligare Göran Dahls bomäskesmuseum, Wennströms lanthandelsmuseum och Lasse Erikssons Fartygsmuseum innan vi fortsatte med färjornat längs den norra skärgårdsvägen till fastlandet.

Esbo hembygdsförening firade Esbodagen på den ”riktiga” dagen  söndagen 27.8 med temat Lagstad – kulturmiljön i ådalen!
Titeln Esbo hembygdsfadder utdelades, en guidad promenad i Esbo ådal ordnades och vi fick njuta en fotoutställning om Esbo ås tillflöden. Drygt femtio personer deltog.

Programmet inleddes med en ceremoni varvid EKYL:s ordförande Mikko Perkko överräckte åt Ann-Christin Lintula ett diplom och en silversked som tecken på att hon tilldelats titeln Esbos hembygdsfadder.

Mikko Perkko framhöll att Ann-Christin Lintula har under ett trettiotal år mycket aktivt arbetat inom hembygdsrörelsen och närstående organisationer. Hon är nu viceordförande i EKYL,  ordförande i Keski-Espoon Pienkiinteistöyhdistys – Mellersta Esbo Småfastighetsförening ry och sekreterare i Esbo hembygdsförening.

Hederstiteln Hembygdsfadder utdelas av Esbo Stadsdelsföreningars Förbund EKYL,  Espoon Omakotijärjestöjen Keskusjärjestö ry (EOK) och Esbo hembygdsförening genom ett enhälligt beslut i styrelserna.

Erkki Lindell från föreningen Pro Esbo å presenterade en fotoutställning, som på tolv skärmar med fina fotografier beskrev Esbo ås tillflöden.

Rutten för promenaden följde  hemstadsstigen i Esbo ådal med Jan-Olof Stengård som sakkunnig guide. Start och mål vid Lagstad hembygdsgård. Deltagarna i promenaden fick gratis en broschyr med karta över stadsstigen med svenskspråkig beskrivning av sevärdheterna längs stigen. Även de övriga stadsstigarna i Esbo centrum ingår i broschyren. Efter promenaden kunde deltagarna njuta av kaffet med tilltugg i caféet i Hembygdsgården.

Till följd av arbetet på Pentala skärgårdsmuseum ordnades ej Skärgårdsdagarna denna sommar på Pentala. I stället bjöds på två historiska kryssningar, den 7 respektive 14 augusti. Rutten gick från Slottskajen i Helsingfors genom Esbo skärgård förbi Pentala till Klobben i Sökö och tillbaka.. På kryssningarna fick vi höra kunniga personer berätta om naturen, skärgårdslivet och om det sekellånga sommarfirandet i Esbo skärgård.

Vi fick höra hembygdsrådet Benita Åkerlund berätta om tiden under Porkalaparentesen 1944-56, då gränsen mot det sovjetiska området gick längs Esboviken. Benita berättade även om tsaren Alexander III besök på Fridhem 1989, om snickarna på Staffan och spritsmugglaren Algoth Niska vars båt Carolina sjönk vid Rövarn.

Skärgårdsguiden Tommi Heinonen beskrev den övriga sevärdheterna längs rutten medan experter från Esbo stadsmuseum, främst Nina Talvela redogjorde för Skärgårdsmuseet på Pentala, som nu sätts i ordning för att kunna öppnas i juni 2018..

Under resan fick vi också njuta av skärgårdsmusik med Pentti Hildén, gitarr och sång jämte Henrik Wikström, dragspel.

Färderna gjordes med m/s J.L.Runeberg, som sjösattes på Sandvikens skeppsdocka 1912 under namnet s/s Helsingfors skärgård och trafikerade då rutten Helsingfors-Porkala och anlöpte bl.a. Pentala.

Arrangörer är Esbo stadsmuseum, Esbo hembygdsförening och Esbo stads Svenska bildningstjänster.

Esbo hembygdsförening såg den svenskspråkiga uppsättningen av Okänd soldat på Harparskog Arena den 29 juli. 27 personer deltog i vår resa.

Innan föreställningen började intog vi en välsmakande och riklig ärtsoppa. Den var kokad i Dragsvik1och var betydligt kraftigare än den tunna soppa som Väinö Linna beskriver i pjäsern. Därefter kunde man följa med en guidad vandring längs en ”krigsstig”. Harparskog arena låg intill den gamla frontlinjen med pansarhinder och var sålunda historisk mark.

Redan inledningen av pjäsen var mäktig, ingen dekor utan endast terrängen med tallskog och en violinspelande fröken Finland, som sedan beledsagade skildringen med följsam musik. Regissören Erik Pöysti hade lyckats skapa en fin helhet med tillhörande pansarvagn och häst. Även maskingevärsknattrett och granatsmällarna var mycket välfungerande. Ett värdigt bidrag till Finland 100-firandet.