Den 10 april ordndeas en finlandssvensk afton med Maria Kalaniemi & Marianne Maans i Lagstad hembygdsgård. Maria, dragspel och Marianne, fiol spelade porlande vårmusik, allt från skira ballader till känslofyllda tangon.

Efter kaffepausen bjöd spelmanslaget Halsbrytarna upp till dans.

Arrangörer var JuuriJuhla-Rotfest i samarbete med Hembygdsföreningen. Ett femtiotal personer ställde upp.

Esbo hembygdsförening höll sitt årsmöte den 20 mars i Lagstad hembygdsgård med 32 deltagare Till mötesordförande valdes Håkan Blomberg och till mötessekreterare Ann-Christin Lintula.Verksamhetsberättelsen och bokslutet godkändes. Efter genomgång av revisionsberättelsen beviljades styrelsen ansvarsfrihet. Årsmötet beslöt göra en moderat förhöjning av medlemsavgiften från 15 till 17 euro. Verksamhetsplanerna och budgeterna godkändes.

Till ordförande för år 2018 återvaldes Håkan Blomberg. Till styrelsemedlemmar för perioden 2018-19 återvaldes Marina Cakander, Henrik Rïhä och Kristiina (Pia) Pihlström. Ett är kvar har Leif Söderholm, Kristina Frisk och Ann-Christin Lintula. Till supplenat återvaldes Siv Englumd medan Marjatta Staffans invaldes i stället för Gunnar Ramstedt, som avsagt sig.

Efter mötet framförde Pensionärskören Furorna ”En sommardag i Kangasala” och Henry Rask analyserar diktens budskap. Henry noterade att i år har det gått 200 år sedan Zacharias Topelius föddes. Topelius hade skrivit dikten år 1853 och var påverkat av J.L. Runebergs diktsamling Fänrik Ståls sägner, vars första del inkluderande Vårt land utkommit 1848.

Efter årsmötet höll styrelsen ett konstituerande möte, varvid Henrik Räihä valdes till viceordförande, Ann-Christin Lintula till sekreterare och Marina Calander till kassör.

Föreningen arrangerade den traditionella litterära aftonen den 28 februari i Lagstad hembygdsgård. Hembygdsgården var väl fyllt med drygt femtio åhörare. Föreningens viceordförande Henrik Räihä hälsade välkommen.

Först fick vi höra Tove Fagerholm berätta om nobelpristagaren Kazuo Ishiguro, som är född i Japan men på 1960-talet med familjen flyttade till England. Ishiguro är en uppskattad författare och många gladde sig verkligen över att han tilldelades Nobelpriset. Tove Fagerholm lyfte speciellt fram Ishiguros senaste roman Begravd jätte, som för oss tillbaka till 500-talet.

Tove Fagerholm berättade om nobelpristagaren Kazuo Ishiguro

Författaren Ulla-Lena Lundberg berättade  om sin bok Hertiginnan och kaptenskan., som behandlade fymastade Herzogin Cecilies haveri 1936. Då Gustaf Eriksson på 1920-talet skapade sin segelfartygsflotta hade de stora sjöfartsnationerna redan övergått till ångbåtstrafik. Herzogin Cecilies var ett mycket snabbt fartyg och var lastat med vete då det 1936 gick på grund vid Englands kus. Först efter tre är kapsejsade fartyget och sjönk. Vi fick höra Ulla-Lena  insiktsfullt berätta om Herzogin Cecilies åländske kapten Sven Eriksson och hans hustru Pamela Eriksson (född Bourne).

Ulla-Lena Lundberg berättade om sin bok Hertiginnan och kaptenskan
Foton: Henrik Räihä

Föreningen ordnade ett guidat besök i Esbo stadsmuseums utställning Ett brustet liv – Esbo i inbördeskriget den 15 februari. Som vår guide fungerade museilektor Tanja Ekholm. Vi fick höra om bakgrunden till inbördeskriget med lantdagsvalet 1907 och första världskriget med de ryska revolutionerna och Finlands självständighetsförklaring.

I fråga om Esbo berättade Tanja om Bertil Heinrichs, som hade utbildade sig till jägare i Tyskland och återvände för att befria Finland men kom till ett splittrat Finland i inbördeskrig. Bertil Heinrichs gifte sig med dottern till Glims gårds ägare. Den tyska trupperna landsteg i Hangö i april 1918 och kom längs järnvägen mot Helsingfors. I Alberga mötte de motstånd av de röda trupperna men striderna var över på en timme och tyskarna fortsatte mot huvudstaden.

Det lyckade besöket lockade 16 deltagare.

Esbo hembygdsförening gjprde en operarewsa till Jyväskylä den 2-3 februari 2018. Jyväskyläoperan hade satt upp operaa Carmen med bl.a. kroatiskan Ivana Srbljan som Carmen, Waltteri Torikka som tjurfäktaren Escamillo och Kaisa Ranta som bondflickan Micaëla.

Vi åkte med Pendolinotåget till Jyväskylä och tog in på hotell Scandic, varefter vi åkte på en bussrundtur med Leena Ritokangas som sakkunnig guide på en ypperlig svenska. Vi fick en imgående presentation av Jyväskylä som skolstad, men vå åkte även förbi stadens store son Matti Nykänens hoppbacke. Rundturen avslutades vid Gamla stationsrestaurangen, som en österrikare låtitr renoveras tii ett stämningngsfullt matställe med kristallkronor.

 Förrätten var ett skärgårdsbord med riklig kall fiskbetonad buffet med 40-50 sorter. medan huvudrätten välstekt ankbröst, mörk balsamicosås, potatiskaka och grönsaker och efterrätt creme brülee, färska bär serverades till bordet.

Viu vandrade till den närbelägna av Alvar Aalto ritade Stadstetern, där operan Carmen uppfördes. Våra resenärer var imponerade av denna uppsättning och speciell orkesterns och körens insats berömdes.

Guiden Pentti Tiainen berättar om de olika flygplanstyperna i Finlands flygvapenmuseum

Följande dag åkte vi till Finlands flygvapenmuseum i Tikkakoski, där guiden Pentti Tiainen tog emot. Vi fick höra om den svenska greven von Rosen, som 1918 donerade det planet till regeringen, som då fanns i Vasa.

Ett amerikanskt Brewsterplan
Foton: Ann-Christin Lintula

Von Rosen var mycket intresserad av etniska symboler, bl.a. svastikan, som sedan blev vårt flygvapens symbol. De olika flygplanstyperna presenterades kryddat med hitorier kring dem. Även de tragiska olyckorna togs, bland dem Rissalaolyckan som krävde 15 dödsoffer. meningar var att den blivand republikens president Tarja Halonone skulle varit med på planet men avråddes av läkaren p.g.a. hälsoskäl.  

Efter gemensamt kaffe förde bussen oss till järnvägsstation för resan hem.