En vårstädning ordnades på Pentala museiområde den 17 maj i samarbete med Esbo stadsmuseum. Från föreningen deltog åtta och från Stadsmuseet ca 25 ivriga städare. Renoveringsarbetet i Strandbodan och Fiskarstugan pågick för fullt. Avsikten är att det är klart till Skärgårdsdagarna på Pentala den 23-25 juli. Deltagarna bjöds på korvsoppa jämte tilltuygg.

Finlands svenska hembygdsförbund ordnade ett seminarium kring kampanjen JOY den 27 april 2010 i Lagstad hembygdsgård med Esbo hembygdsförening som lokalarrangör. Först berättade Ingalill Ihrcke och Börje Forsberg från Kyrkslätts hembygdsförening under rubriken ”Gammal stockbyggnad blir modern samlingslokal – hur bevara de kulturhistoriska värdena?“ Föreningen renoverar för tillfället en stockbyggnad på Gillobacka gård i avsikt att skapa en hemvist för föreningen och dess samlingar.

En tjugotal medlemmar har deltagit i talkoarbetet, som hittills krävt ca 2000 talkotimmar. Avsikten är att med dokument, föremål m.m. för dagens ofta inflyttade kyrkslättsbor och andra visa hur man levt på gården, både i den rivna huvudbyggnaden och i den aktuella byggnaden. Benita Åkerlund, ordförande för Esbo hembygdsförening, lyfte fram några “Med- och motgångar i närmiljön“. Benita började med Lagstad hembygdsgård, som i gott samarbete med Esbo stad renoverats till en fungerande hembygdsgård.

Med Skärgårdsdagarna i Esbo har föreningen önskat stöda skapandet av ett skärgårdsmuseum på Pentala. Esbo stadsmuseum har nu fått de ekonomiska möjligheterna att förverkliga planerna så, att museet kan öppnas år 2014. Stadsmuseet har även övertagit huvudansvaret för Skärgårdsdagarna. Bland motgångarna nämnde Benita rivningsbeslutet angående stadshuset i Esbo. En annan motgång var att initiativet att erbjudandet att hjälpa till vid rensandet av vallgravarna i bl.a. Alberga ej ledde till resultat, ej ens ett svar. Vallgravarna ingick i det befästningsverk som 1914 började byggas runt Helsingfors.

Arkitekt Yrjö Sahlstedt från Hangö hade rubriken ”Efterkrigstidens trähusbebyggelse“. Han noterade att behovet av bostäder var skriande under efterkrigstiden. Sammanlagt 75000 frontmannahus uppfördes. Finlandshjälpen i Sverige gav 2000 hus av vilka 55 kom Ekenäs till godo. Yrjö Sahlstedt tog Ekenäs som exempel och där speciellt trähusbebyggelsen i Knipnäs-Ormnäs. Han ansåg att dessa miljöer var enhetliga men inte enformiga och poängterade vikten att trähusbebyggelsen från denna tid bör bevaras. Timo Tuomi, chef för museiväsendet i Esbo, avslutade dagen med rubriken ”Från stenöken till förorter”. Han utgick från sin uppväxttid i Vallgård i Helsingfors med doften av asfalt. Han noterade att Aravareglerna från 1949 starkt styrde byggandet under 1950-talet. Byggnadskvaliteten var dock hög då, emedan inslaget av hantverk var betydande. Senare kom byggnadsindustrin med element, vilket försämrade kvaliteten. Han nämnde att bebyggelsen i Olars, som arkitektoniskt ansetts vara högklassig, löper risk för att förvittras och småningom kommer att försvinna.

Esbo hembygdsförening gjorde en bussutflykt till Kyrkslätt den 19 april 2010. Vi besökte Nina Sailos ateljé och Pokrova kloster i Jorvas jämte Masaby nya kyrka. 35 intresserade deltog. Vår chaufför Rolf Lundström visade sig på styva linan då backade den stora bussen den kilometerlånga sträckan till Nina Sailos atlejé längs en krokig skogsväg. I ateljën berättade Arpad Sailo om sina förräldrar Nina och Alpo Sailos (tidigare Albin Enlund) drygt 600 statyer, byster och reliefer. Bekanta var runosångarerskan Larin Paraskes staty vid Mannerheimvägen och Pehr Evid Svinhufvuds byst i riksdagshuset men här fanns även en byst över Eino Leino och ansiktsmasker över Toivo Kuula, som sköts i Viborg och Bobi Sivén, som begick självmord och blev en symbol för AKS.

Därefter besökte vi Masaby nya kyrka, ritad av Erkki Pitkäranta, som öppnades i början av 2000-talet. På golvet sågs en blå fyrförgrenad flod och på väggen bakom altaret ett brunfärgat berg. I mittgången strålar Betlehems stjärna mot Kristus, altaret. Altarupphöjningen symboliserar livets träd. I Pokrova klostret i Jorvas fick i kyrkan först höra en redogörelse över klostrets tillkomst och om hur fader Hariton hade stora svårigheter att övertyga de lokala myndigheterna om byggets realism.

Den vackra utsmyckning av kyrkan krävde stor yrkeskunskap. Redan ikonstasen fordrade två års arbete av jjugo personer från St.Petersburg målade. På området finns en trädgård ävensom en liten tsaouna. Efter rundvandringen intogs i den gamla huvudbyggnaden en måltid med borschsoppa och kålpirog jämte kaffe.

En nostalgisk fest ordnades den 17 april 2010 i Lagstad hembygdsgård. Avsikten med festen var att stöda barnhemmet Corazon Grande i Bolivia. Programmet var rikligt. Orkestern Seventh River Combo från Sjundeå inledde med svängig jazzmusik, varefter en trerätters middag intogs av den hundrahövdade publiken. Mellan rätterna bjöds på spelmansmusik och sång.

Per-Olof Andersson visade bilder och berättade om verksamheten i barnhemmet, dit barnen kommer från familjer med sociala o.a. problem Behovet av dessa barnhem är stort i detta sydamerikas fattigaste land. Med stöd av donationer från Finland och Norge utbyggdes Corazon Grande, som även fått en ny borrbrunn. Festen arrangerades av Esbo Arbis svenska kamratförening och Esbo Hembygdsförening.

En stor presentation av stadens organ och föreningar, som verkar i Esbo centrum, hölls den 15 april 2010 i Entressebiblioteket. Drygt femtio organisationer deltog med info av olika slag, som varvades med musik-, dans- och andra presentationer. Bland dans- och musikgrupperna var inslaget av barn och ungdomar med invandrarbakgrund markant med rytmiska indiska danser, graciös huluhula m.m.

Antalet svenskspråkiga föreningar hade ökat sedan senaste år. Esbo hembygdsförening deltog med en fotoutställning med drygt tjugo gamla bilder från Esbo centrum. Benita Åkerlund presenterade dem även med en bildshow på arenan. Dessutom hade vi ett infobord med våra böcker o.a. material.