I Fiskarstugan på Pentala skärgårdsmuseiområde visade den 19 juni Kurt Wikström sin videofilm om Skärgårdsdagarna i Esbo 2000-2016. Vi fick se intressanta inslag speciellt från Skärgårdsdagarna år 2000 med utfärden till Kytö, där en stor folkfest hölls. För transporten chartrades J.L.Runeberg, som för hundra år sedan under namnet s/s Helsingfors skärgård trafikerade rutten Helsingfor-Porkalaudd.

Vi fick även se Thomas Baltscheffsky demonstrera sin ”vattenloppa”, ett flytetyg som med fötterna pumpades fram på vattnet. Även Esbo IF:s kyrkbåtar var i användning.

Huvudansvarig för Skärgårdsdagarna  2000-2009 var Esbo hembygdsförening med ordföranden Benita Åkerlund som drivande kraft.

En panel med forna elever i Mataskärs folkskola och Sökö småskola samlades den 18 juni i Villa Rosengård under ledning av Kurt Wikström. Det var fråga om ett samarbete mellan Esbo hembygdsförening och Esbo stadsmuseum.

Leif-Erik Pettersson med sommarställe på intilliggande Herrö inledde med en presentation av Mataskärsskolans historia från starten 1906 fram till 1966, då skolan drogs in. Granholmen, Mataskär och Lilla Mataskär hade inköts av Edvin Bergroth, som sedan donerade Mataskär åt Svenska folkskolans vänner för skolbruk. Skolan hade hyfsat med elever men efter kriget avtog elevantalet och var 18 år 1959, då Leif-Erik var elev i skolan. Som källa använde Leif-Erik Kaj-Peter Mattsson artikel i Sommarö-Sällskapets årsbok. Kaj-Peter var även på plats.

Bengt Enoksson från Lill-Aisarn berättade om skolvägen, som under menförestider var besvärlig. På vintern skidade ha till skolan, såsom mången annan.

 Diskussionen var mycket väl förberedd med bilder, dokument och intervjuer. Den sista lärarens, Einar Åbergs, son Thorvald hade intervjuats.

Paneldiskussionen samlade 20 deltagare

Esbo hembygdsförening gjorde den 21-23 maj en kulturresa till St.Petersburg med 38 deltagare. Vår ciceron historikern och författaren Sture Lindholm mötte vid Helsingfors järnvägsstation, där vi äntrade Allegrotåget. Framme i St.Petersburg mötte vår guide Julia med lokal buss.’

Ovan är resenärerna vid den finska kyrkan i St.Petersburg. Vår ciceron Sture Lindholm andra från vänster

Vi åkte på en sightseeingtur, där vi besåg ”Kyrkan på blodet”, där Alexander II mördades, ryttarstatyn över stadens grundare Peter den store samt Isakskyrkan. På andra sidan om Nevafloden kunde vi se Peter-Paulfästningen och njuta av stadens vackra strandlinje med Eremitaget och Vinterpalatset. Efter lunchen checkade vi in på vårt stora fina och centralt belägna hotell Oktjabrskaja, där journalisten och författaren Anders Mård berättade om det nordiska inslaget i stadens historia. Han nämnde att redan på 1600-talet grundades på samma plats staden Nyen inom det svenska riket. Efter detta svarade Anders på de många frågorna om förhållandena i staden i dag. Dagen avslutades med middag på restaurang Birk.

Bärnstenssalen i Katarina II:s sommarpalats i Pusjkin

Följande dag besöktes Eremitaget och Vinterpalatset, denna gång med tonvikt på det senare. Efter lunchen besökte vi Fabergémuseet inrymt i sjuvalovpalatset vid Fontankafloden, en av stadens vackraste platser. Museet öppnades först 2013 och visar en väsentlig del av de mästerverk, som famställdes i Carl Fabergés vertkstäder, bl.a. tretton av de kejserliga påskäggen.

På kvällen firades en äkta rysk afton på restaurang Troika med kaviar, blinier, stroganoff, tillhörande vodka jämte rysk underhållning.

Här intas lunchen i restaurang Birk. Foton: Ann-Christin Lintula

Den sista resdagen inleddes med ett besök i de nordiska kvarteren vid Stora och Lilla stallgatan invid Nevskij prospekt. Vi såg den svenska Sankt Katarinakyrkan och var inne i den finka kyrkan, som återinvigdes 2003 och numera tillhör den ingermanländska församlingen. Sture Lindholm berättade att här även finns ett minnesmärke över sjöstriderna vid Rilax. Sture pekade även ut var Mannerheim bodde och var hans arbetsplats fanns.

Därefter åkte vi ut till Pushkin och besåg Katarina den storas sommarpalats med den ståtliga bärnstenssalen. Lunchen intogs på Restaurant Admiralteistvo i palatsets vackra park med en stor konstgjord sjö. Sedan var det dags att åka till järnvägsstationen för återresan hem.

Vädret var soligt men under sista dagen rätt kyligt.

Härmed har föreningen sedan 2014 besökt de fem stora metropolerna i Europa, dvs Berlin, London, Rom, Paris och nu St.Petersburg.

Fint väder och ett omväxlande program lockade ca 400 till Lagstad hembygdsgård, där familjeevenemanget Afton vid Esboån hölls. Konferencier var Anders Wikholm.

Under teatervandringarna vaknade händelser, minnen och anekdoter från förr till liv. Nena Stenius hade dramatiserat tio scener längs Esbo åstrand. Vi fick bl.a. se kineserna under första världskriget, Lagstad som förlossningssjukhus under andra världskriget och målaren Håkan Brunberg, som varit brandchef i Esbo.

Uffe Johansson, tidigare ordförande i Finlands svenska hembygdsförbund, i rollen som Sigge, som filosoferar kring fisket i Kyrkträsket och Esboån. Planer finns att iståndsätta det numera uttorkade Kyrkträsket.

Men mycket annat bjöds det på. Tiina Kujala visade hur man gör miljövänliga vaxdukar, Stina Berger-Eirola hur man målar akvareller och Sven Seger hur man binder böcker. Heidi Palmu ledde folkdansgruppen Danskompassen. Guidningar hölls inne i Esbo domkyrka av Johan Kanckos och på kyrkogården av Sheila Liljeberg-Elgert.

Körsång med Furorna och allsång med Håkan Wikman blev det innan aftonen avslutades med ett mångkulturellt flerspråkigt berättarcafé med föreningen Alba och Story Sharing Universum.

Den 24 april öppnades i Iso Omena projektet ”På två språk – Kahdella kielellä”. Evenemanget blev en stor framgpng och lockade en publik på 70 personer. Finlandiabelönade författaren Juha Hurme intervjuades på svenska och finska av lokala gymnasieelever på Stage-scenen om  svenskans ställning i Finland, tvåspråkighet, historia, jämställdhet och arbetet som författare, översättare och regissör. Han intervjuades av gymnasiestuderandena Lumi Seljavaara och Oliver Sundqvist från Etelä-Tapiolan lukio samt Kaia Paukku och Aure von Zansen från Mattlidens gymnasium. Moderator var bibliotekspedagog Jani Nieminen. Evenemanget var tvåspråkigt.

 Projektet har initierats av Esbo stadsbibliotek, som inbjudit Esbo hembygdsförening att delta. Hembygdsföreningens fotoutställning Bilder från Gammelgård under 1900-talet visades. Föreningens ordförande Håkan Blomberg berättade om föreningen, Lagstad hembygdsgård med sitt skolmuseum  inrymt i Esbo äldsta kommunala skolbyggnad. Håkan lyfte även fram det stundande projektet Afton vid Esboån.

Projektet ”På två språk – Kahdella kielellä” går ut på att ordna evenemang för olika målgrupper och sker på de båda inhemska språken, för att folk från båda språkgrupperna ska kunna samlas och uppleva saker tillsammans

Utställningen Bilder från Gammelgård under 1900-talet är tvåspråkig med bildtexter på svenska och finska och är en del av Esbo stadsbiblioteks RFV-finansierade projekt På två språk – Kahdella kielellä. Målet med projektet är att möjliggöra möten mellan två språkgrupper.

Utställningen cirkulerar enligt följande:

24.4–28.4 på Iso Omena-bibliotek, Kohtaamo

30.4–9.5 på Hagalunds bibliotek, TaruGalleria

13.5–23.5 på Sökö bibliotek

25.5–9.6 på Sellobiblioteket