Esbo hembygdsförenings besök i Helsingfors centralbibliotek Ode samlade 13 deltagare. Vår guide Vladimir hälsade oss välkomna i första våningen, där vi såg den speciella spiraltrappan, som leder upp genom byggnaden. Här finns även ett rymligt café.

I andra våningenfick vi se tredimensionella printrar i arbete. Här kan man skapa egna modeller eller utnyttja gamla, t.ex. da Vincis konstruktioner. Här fanns även syateljéer och spel, som man kan utnyttja med gratis handledning.

I tredje våningen finns böcker, DVD:n, tidningar m.m. i ett öppet landskap med låga hyllor, träd och konstverk. All utlåning sker digitalt. De speciella 9 m höga fönstren väger 1,5 ton per styck. Ljudet dämpas av lämpligt vägg-, tak- och golvmaterial.

Ode blev genast mycket populärt och samlade under första året 2,5 miljoner besökare. Tempelplatsens kyrka samlade ca 0,5 miljoner besökare under samma tid. Trots en golvyta på 10 000 kvm har ibland uppstått trängsel.

Vår grupp är är här samlad i Odes högsta hörn och var mycket nöjd med besöket.

Esbo svenska Pensionärer och Esbo Hembygdsförening ordnade PensionärsGolf på Gumböle Golf den 7 augusti. Håkan Blomberg från Esbo Hembygdsförening bokade starttiderna.Drygt tjugo intresserade golfare ställde upp.

I Fiskarstugan på Pentala skärgårdsmuseiområde visade den 19 juni Kurt Wikström sin videofilm om Skärgårdsdagarna i Esbo 2000-2016. Vi fick se intressanta inslag speciellt från Skärgårdsdagarna år 2000 med utfärden till Kytö, där en stor folkfest hölls. För transporten chartrades J.L.Runeberg, som för hundra år sedan under namnet s/s Helsingfors skärgård trafikerade rutten Helsingfor-Porkalaudd.

Vi fick även se Thomas Baltscheffsky demonstrera sin ”vattenloppa”, ett flytetyg som med fötterna pumpades fram på vattnet. Även Esbo IF:s kyrkbåtar var i användning.

Huvudansvarig för Skärgårdsdagarna  2000-2009 var Esbo hembygdsförening med ordföranden Benita Åkerlund som drivande kraft.

En panel med forna elever i Mataskärs folkskola och Sökö småskola samlades den 18 juni i Villa Rosengård under ledning av Kurt Wikström. Det var fråga om ett samarbete mellan Esbo hembygdsförening och Esbo stadsmuseum.

Leif-Erik Pettersson med sommarställe på intilliggande Herrö inledde med en presentation av Mataskärsskolans historia från starten 1906 fram till 1966, då skolan drogs in. Granholmen, Mataskär och Lilla Mataskär hade inköts av Edvin Bergroth, som sedan donerade Mataskär åt Svenska folkskolans vänner för skolbruk. Skolan hade hyfsat med elever men efter kriget avtog elevantalet och var 18 år 1959, då Leif-Erik var elev i skolan. Som källa använde Leif-Erik Kaj-Peter Mattsson artikel i Sommarö-Sällskapets årsbok. Kaj-Peter var även på plats.

Bengt Enoksson från Lill-Aisarn berättade om skolvägen, som under menförestider var besvärlig. På vintern skidade ha till skolan, såsom mången annan.

 Diskussionen var mycket väl förberedd med bilder, dokument och intervjuer. Den sista lärarens, Einar Åbergs, son Thorvald hade intervjuats.

Paneldiskussionen samlade 20 deltagare

Esbo hembygdsförening gjorde den 21-23 maj en kulturresa till St.Petersburg med 38 deltagare. Vår ciceron historikern och författaren Sture Lindholm mötte vid Helsingfors järnvägsstation, där vi äntrade Allegrotåget. Framme i St.Petersburg mötte vår guide Julia med lokal buss.’

Ovan är resenärerna vid den finska kyrkan i St.Petersburg. Vår ciceron Sture Lindholm andra från vänster

Vi åkte på en sightseeingtur, där vi besåg ”Kyrkan på blodet”, där Alexander II mördades, ryttarstatyn över stadens grundare Peter den store samt Isakskyrkan. På andra sidan om Nevafloden kunde vi se Peter-Paulfästningen och njuta av stadens vackra strandlinje med Eremitaget och Vinterpalatset. Efter lunchen checkade vi in på vårt stora fina och centralt belägna hotell Oktjabrskaja, där journalisten och författaren Anders Mård berättade om det nordiska inslaget i stadens historia. Han nämnde att redan på 1600-talet grundades på samma plats staden Nyen inom det svenska riket. Efter detta svarade Anders på de många frågorna om förhållandena i staden i dag. Dagen avslutades med middag på restaurang Birk.

Bärnstenssalen i Katarina II:s sommarpalats i Pusjkin

Följande dag besöktes Eremitaget och Vinterpalatset, denna gång med tonvikt på det senare. Efter lunchen besökte vi Fabergémuseet inrymt i sjuvalovpalatset vid Fontankafloden, en av stadens vackraste platser. Museet öppnades först 2013 och visar en väsentlig del av de mästerverk, som famställdes i Carl Fabergés vertkstäder, bl.a. tretton av de kejserliga påskäggen.

På kvällen firades en äkta rysk afton på restaurang Troika med kaviar, blinier, stroganoff, tillhörande vodka jämte rysk underhållning.

Här intas lunchen i restaurang Birk. Foton: Ann-Christin Lintula

Den sista resdagen inleddes med ett besök i de nordiska kvarteren vid Stora och Lilla stallgatan invid Nevskij prospekt. Vi såg den svenska Sankt Katarinakyrkan och var inne i den finka kyrkan, som återinvigdes 2003 och numera tillhör den ingermanländska församlingen. Sture Lindholm berättade att här även finns ett minnesmärke över sjöstriderna vid Rilax. Sture pekade även ut var Mannerheim bodde och var hans arbetsplats fanns.

Därefter åkte vi ut till Pushkin och besåg Katarina den storas sommarpalats med den ståtliga bärnstenssalen. Lunchen intogs på Restaurant Admiralteistvo i palatsets vackra park med en stor konstgjord sjö. Sedan var det dags att åka till järnvägsstationen för återresan hem.

Vädret var soligt men under sista dagen rätt kyligt.

Härmed har föreningen sedan 2014 besökt de fem stora metropolerna i Europa, dvs Berlin, London, Rom, Paris och nu St.Petersburg.