Seminariet Kultur och natur i morgondagens Esbo den 17 november öppnades av Håkan Blomberg, ordförande i Esbo hembygdsförening, som hälsade föreläsarna och åhörarna välkomna och konstaterade att Esbo snabbt utvecklats och att ämnet för seminariet därför är speciellt intressant.

Esbo stads kulturchef Susanna Tommila

Esbo stads kulturdirektör Susanna Tommila inledde med temat KulturEsbo 2030 – en engagerande och socialt hållbar kulturstad. Susanna nämnde som megatrender de allt knappare naturresurserna, befolkningsförändringen, digitaliseringen och det individualistiska samhället. Staden står för Stadsbiblioteket, Esbo stadsmuseum, Tapiola sinfonietta och Evenemangs- och kulturtjänster. Dessutom understöds ekonomiskt professionella kultur- och konstinstitutioner och över 80 föreningar och samfund. Vi fick höra om biblioteket partnerskapsmodell där exempelvis gymnasieelever lär förskolebarn programmera, i ett språkcafé lär man varandra sitt modersmål och en läshund verkar som volontär i biblioteket.

Lantbrukare Mårten Malmström sköter i trettonde led hemgården Snettans i Gammelgård i norra Esbo. Minskningen av antalet gårdar har varit markant, från 324000 år 1970 till knappa 49000 år 2017. I Esbo var antalet 207 år 1948 och 32 år 2015. Dock såg Mårten med tillförsikt på framtiden.

Seminariepubliken fick njuta av fina föredrag

Anders Portin, verksamhetsledare i Finska Forstföreningen, hade temat Skogar, cirkulär ekonomi, fossilt och bio – hur skall vi ha det? Vi fick se en kort videofilm och en skolväska med föremål gjorda av träbaserat material, bl.a. kulspetspennor. Anders noterade att firmor alltmer övergår till biomaterial. Bl.a. Valio använder numera träbaserade korkar. Vi fick även höra att fru Jenni Haukio på slottsbalen är iförd en dress av cellulosamaterial. Slutligen nämnde han Käringmossens avstjälpningsplats i Esbo, som stängdes för några år sedan. Där har sedan skapats en avfallshanteringscentral, där cirkulär ekonomi står i förgrunden. Här förvandlas det gamla avfallet, glas, gummi, asfalt  och cement till återanvändbart material. Anders rekommenderade intresserade föreningar att göra ett besök. Allt tyder på att Hembygdsföreningen gör ett guidat besök.

Anders Portin berättade engagerande om träets användningsmöjligheter

Efter lunchpausen redogjorde ordföranden i föreningen Pro Esbo å Erkki Lindell, om planeringen vid Esbo å, som rinner genom historisk och naturskön mark. Vid den ligger Träskända gård, Esbo gård och Esbo domkyrka. Erkki berättade om de byggplaner som berör området kring ån. Han förde även fram planerna på att återskapa Kyrkträsket, som uttorkade på 1950-talet då Tarvovägen, nuvarande Åboleden, byggdes och den nationella stadsparken.

Bosse Lönnqvist taladfe om de svenska skolorna i Esbo.

Fullmäktigemedlem Bosse Lönnqvist, ordförande för nämnden Svenska rum hade valt rubriken Morgondagens esbosvenskar går idag i skola – hur ser framtiden ut? Bosseinledde med lite siffror om antalet skolbarn i de svenskspråkiga skolorna i Esbo. 3007 barn går i grundskolan och 581 går i de två gymnasierna Mattlidens gymnasium och på IB-linjen. Nästa höst början 343 barn i första klassen. Intressant är att antalalet barn i tvåspråkiga familjer ökat markant och är nu över 75 % av elevantalet i de svenska skolorna. En positiv sak är att procenten elever i de svenskspråkiga skolorna, 10,3 %, överstiger procenten svenskspråkiga i Esbo.

Publicisten, företagaren Jens Berg, tidigare chefredaktör för Hufvudstadsbladet talade om Finlandssvenska ödesfrågor, Jens noterade flera hotbilder, bl.a. de olustiga bristen på enigheten mellan regionerna. t.ex. om lärarutbildningen, en annan den höga finlandssvenska utvandringen till Sverige och en tredje bristen på samlande finlandssvenska politiska ledargestalter. På finskspråkigt håll har inte Kalevi Sorsa, Martti Ahtisaari och Paavo Lipponen fått efterföljare med samma positiva inställning till det svenska språket. Jens nämnde även att finlandssvenskarnana ofta byter till finska då en finskspråkiga ansluter sig till sällskapet trots att många finskspråkiga gärna skulle fortsätta samtalet på svenska. Det kan vara svårt att nå kontakt över språkgränsen. Hufvudsstadsbladet gjorde en enkät bland finskspråkiga om deras uppfattning om finlandssvenskar. Många alternativa svarsadjektiv hade erbjudits. Det vanligaste svaret var ”sisäänlämpiäviä”. Han ifrågasatte även paradoxen att tvåspråkigheten fordrar enspråkiga lösningar. Man kunde överväga tvåspråkiga skolor på tvåspråkiga orter. Jens såg att svenskans betydelse i Norden är viktig då 20 miljoner här talar svenska. Han ansåg att fiinlandssvenskarnas roll här är viktig.

Jens Berg tog upp finlandssvenska ödesfrågor.
Foton: Håkan Blomberg