Föreningen gjorde en resa till Dagö och Ösel den 14 – 17 augusti 2006 med 47 deltagare. Vår buss med chauffören Börje Ferm samlade upp resenärerna i Esbo och följde med ända tills vi återvände till Esbo. I Tallinn mötte oss den svenskspråkiga guiden Inge Raie, som visade sig vara mycket kunnig och slagfärdig. Först besökte vi det gamla fängelset Peteri, som ligger vid hamnen. Den sista fängelsedirektören där guidade oss. Efter en lunch vid långbord i Laitseborgen fortsatte vi mot Hapsal och Rohukula, där vi tog färjan över till Dagö. Vi tog in på Hotel Löokese i Käina och åt en gemensam middag i restaurangen Vetsi Tall.
Följande morgon besökte vi ruinerna av Käina kyrka, som var uppsnyggade och gjorde ett mäktigt intryck. Ullberedning presenterades i Villavabrik med slamrande maskiner. Sedan var Aino (f. Krohn) och Oskar Kallas´ sommarstuga i tur. Aino Kallas var hemma från Viborg och blev känd som författare. Paret Kallas bodde ett decennium i London, där Oskar Kallas var Estlands ambassadör. Sommarstugans vasstak väckte ett speciellt intresse bland våra resenärer. Suuremöisa slott byggdes på 1700-talet av grevinnan Ebba-Margaretha Stenbock och såldes sedan åt baron Ungern-Sternberg. I dag fungerar en skola i slottet. Efter en rundtur i Dagös huvudort Kärdla tog vi färjan över till Ösel.
På 1780-talet flyttade dagösvenskarna till Ukraina, där byn Gammelsvenskby uppstod. Dessa svenskar flyttade i slutet av 1920-talet till Sverige.
Under färden till Kuressaare passerade vi de fem ståtliga väderkvarnarna i Angla. I Kuressaare inkvarterade vi oss i Linnahotellet och i Hotell Arensburg, vilket är stadens tyska namn. På Ösel fanns under sovjettiden flere militärbaser, vilket gjorde att invånarna måste ha ett visum för att få komma hem. Vår guide hade personliga minnen från denna tid.
Vi besökte även Surve halvö på sydvästra Ösel. Där finns ett minnesmärke över de som stupade i mars 1944 under strider mellan tyska och sovjetiska trupper. Ester deltog på båda sidor och flere av dem fanns bland de stupade. Minnesmärket står kvar. De flesta minnesmärken som restes under självständighetstiden före andra världskriget förstördes under sovjettiden men man har beslutat att låta de under sovjettiden resta minnesmärkena stå kvar.
På kvällen besökte vi kratersjön i Kaali med en diameter av 110 meter. Vi intog en måltid i krogen Kaali Trahter, där vi fick uppleva ett fartfyllt folkloreprogram med sång och dans till dragspelsmusik.
Dag fyra återvände vi till fastlandet. I Tallinns gamla stad besökte vi den svenska kyrkan St. Mikael, där kyrkoherden Patrik Göransson tog emot och berättade om kyrkans färgrika historia. Den gamla klosterkyrkan gavs åt den svenska församlingen på 1600-talet. Den upplevde en blomstringstid under 1920- och 30-talen men kriget ledde till att de flesta estlandssvenska flydde till Sverige. Under sovjettiden fungerade kyrkan som idrottssal, där det idkades boxning och brottning m.fl. idrotter. I början av 1990-talet återfick den svenska församlingen sin kyrka och renoveringsarbetet inleddes och fortgår ännu. Efter besöker styrde vi mot hamnen och färjan, som tog oss till Helsingfos varefter bussen tog oss vidare till Esbo.