Föreningen höll en pratkväll om jultraditioner den 11 december 2006 i Lagstad hembygdsgård med ett femtontal intresserade. Benita Åkerlund inledde med att berätta om S:t Nikolaus, som var biskop i Mindre Asien på 300-talet. Han hade hjälpt en fattig familj i byn genom att fälla ned penninggåvor genom skorstenen. Efter sin död blev han helgonförklarad och blev barnens speciella skyddshelgon. Julbocken var sträng och ibland skrämmande för barnen. Småningom blev julgubben, julbocken och julgubben ett.

Julgranen föregicks av grankvistar, som lades på golvet och mindre granar, som hängdes i taket. Till julottan i Esbo kyrka kom man förr med häst och släde. Man kunde starta kl., 4 för att hinna till ottan, som började kl. 6. Efter kriget började man åka per buss. Småningen uppfördes flere kyrkor i Esbo. Speciell är ottan i Mataskär kapell med mycken sång och musik. Scouterna brukar bjuda på glögg och pepparkakor.

Även julmaten ledde till många synpunkter. Svinslakten med blodvispning m.m. hade givit starka minnen.

Esbo hembygdsförenings seminarium Kultur vid kustbanan hölls den 18 november 2006 i Lagstad hembygdsgård med drygt sextio åhörare. Föreningens ordförande Benita Åkerlund fungerade som ”konduktör” på det symboliska kulturtåget. Arja Salmi, ordförande i Albergasällskapet inledde med rubriken Kulturfolk i Alberga. Skulptören Ville Vallgren bodde som under sina sista 30 år i Alberga. Då hade han redan skapat sina största verk, bland dem Havis Amanda. I Alberga gjorde han mindre verk av den speciella albergaleran. Akseli Gallen-Kallela skapade här sitt Tarvaspää. Arja visste berätta att ordet tarva betyder älg och visade upp en tavla, som visar många kända gäster på Akseli Gallen-Kallelas 50-årskalas, målad av Antti Favén.

Arja Salmi nämnde även aktuella personer med anor från Alberga. Vår utrikesminister Erkki Tumiojas mor Vappu Vuolijoki (g. Tuomioja) föddes här, där hennes fötäldrar Hella och Sulo Vuolijoki bodde. Även vår statsminister Matti Vanhanen är född här. I Kilo bodde en tid målaren Håkan Brunberg, som mångsidigt presenterades av sin brorsdotter Christel Brunberg-Lindholm. Christel utgick från den 100-årsutställning, som år 2005 hölls i Bromarf. Håkan Brunberg målade porträtt, byggnader och verk med religiösa motiv. Dock är han mest känd som naivist med detaljrika tavlor, där ofta katter avbildades. Som avslutning fick vi se en film om Håkan Brunbergs liv som konstnär.

Clara Palmgren lyfte fram några skulptörer som bott i Grankulla. Den kändaste är måhända Felix Nylund, som gjort Tre smeder i Helsingfors. Felix Nylund studerade i Åbo och Köpenhamn innan han flyttade till Grankulla, där han hade sin ateljé. En samtida konstnär var Yrjö Liipola, som flyttade till Ungern i början av 1900-talet och återvände först på 1930-talet. Han skapade många monumentala verk, speciellt hjältemonument över de stupade i vinter- och fortsättningskriget. Han har även gjort mindre sklupturer såsom den över J.J. Wecksell i Åbo och Dianastatyn vid Skillnaden i Helsingfors. Alpo Sailo är den mest finsknationella av dessa tre skulptörer och har gjort flere skulpturer över runosångare, bland dem Larin Paraske, som finns nära Finlandiahuset.

Gertie Dickman berättade om den skulptur vid Domsby station, som till kulkturstadsåret 2000 skapades av professor Armas Hutri, varefter Benita Åkerlund nämnde om några konstnärer i närheten av Esbo station och främst bland dem dragspelsvituosen Maria Kalaniemi. Vi fick även lyssna till Marias tolkning av Evert Taubes ”Så skimrande var aldrig havet”. Urban Fellman avslutade med Köklax och där speciellt Finns folkhögskola, som 1891 inledde sin verksamhet på Esbo gårds marker på Finnsbacken där Köklax gästgiveri fanns. Urban nämnde flere framstående rektorer, främst av dem Arvid Mörne. Många av rektorerna i början verkade under en rätt kort tid. Sedan kom Erik Nylund, som var rektor 1921-51 Även Sten Holmberg verkade länge och skapade kontakter till ungdomsrörelsen, vilket gav en god grund till reformen på 1970-talet då Olav Storgård och sedan Margaretha Pietikäinen tog vid. Den kändaste eleven på Finns är K.A. Fagerholm, som sedermera blev statsminister och mångårig talman.

Hösttalko hölls den 25 oktober 2006 vid Lagstad hembygdsgård. Slyn togs bort i branten mot Esbo å. Dessutom städades lagerutrymmet i hembygdsgårdens övre våning. En tiotal medlemmar deltog och avnjöt en god soppa efter fullgjort värv.

Den 17 oktober 2006 hölls i Lagstad hembygdsgård en Pratkväll om Köklax med Thorvald Backman och hans hustru Viola som inledare. Thorvald berättade att han är köklaxbo i åttonde led varvid alla han förfäder har bott inom en radie av 10 km. De flesta hade arbetat i olika sysslor på Esbo gård. Själv hade han en radioaffär som tilldammans med Halmes bageri blev landmärken i Köklax. Med diabilder visade Thorvald vyer från det gamla Köklax med glasbrukets höga skorsten och öppna fält m.m.

Viola Backman berättade om Köklax svenska folkskola – Kungsgårdsskolan, där hon verkat som föreståndare. Hon presentrerade även skolans nyutkomna 100-årshistorik, i vilken hon medverkat med att göra intervjuer och samla material.

Den drygt trettiohövdade publiken deltog livligt med frågor och kommentarer, varvid man mindes hur bomber föll på ett lidertak under kriget ävensom den livliga föreningsverksamheten med folkdanslag och idrott. Man kom ihåg Köklaxkamraterna och Köklax bollklubb och Köklax sportplan med Björkhagen. Även Sackléns bussar kom på tal. Många trodde att årets bostadsmässa i Köklax skulle ge ett lyft åt orten och man önskade att ortsborna skulle väl ta hand om dem som flyttar till området.

Esbo hembygdsförenings styrelse har skickat till Tekniska verkets Parkavdelning i Esbo följande skrivelse:
Espoon kaupunki
Tekninen keskus
Viherpalvelut
PL 4
PL 02070Asia: Leppävaaran Vallikallion historialliset maalinnoitukset

Osallistuimme 26.09.06 Espoon kaupunkiosayhdistysten Liiton järjestämiin siivoustalkoisiin Leppävaaran Vallikallion ensimmäisen maailmansodan maalinnoitusten raunioilla. Meitä oli yhteensä 20 henkilöä ja saimme aikaan yhden siirtolavallisen roskia. Totesimme yhteisesti, että vallihaudat ovat pahasti kasvamassa umpeen – vesakoita ja jopa puita kasvaa haudoissa. Puun juuret tulevat tunkeutumaan vallihautojen seinämiin ja vaurioittamaan ne. Tämä arvokas alue tulee säilyttää palana Espoon historiaa jälkipolville. Vetoamme Espoon kaupungin Viherpalveluun, että puut ja vesakot poistettaisiin ja haketettaisiin ensi tilassa.
Mikäli apua tarvitaan olemme käytettävissä, mutta puiden ja vesakoiden kaatamiseen meillä ei ole resursseja.
Odotamme kiinnostuneina teidän positiivista kannanottoanne.

Espoossa 03.10.06 ESBO HEMBYGDSFÖRENING RF

Benita Åkerlund pj         Solveig Forsberg siht. os. Vanha Lagstadintie 4
02770 Espoo
p. 040 5575213
Liite.
I översättning:

Esbo stad
Tekniska verket
Parkavdelningen
Pb 4
Pb 02070Ärende: De historiska befästningarna på Vallberget i Alberga

Vi deltog den 26.09.06 i städningstalkot, som anordnades av Esbo stadsdelsföreningars förbund (EKYL) vid ruinerna av de befästningar, som under första världskriget uppförts på Vallberget i Alberga. Vi var sammanlagt 20 personer och lyckades fylla ett lastflak med skräp. Vi konstaterade gemensamt att vallgravarna höll på att växa igen – sly och till och med träd växer i vallgravarna. Trädens rötter kommer att växa in i vallgravarnas väggar och därvid skada dem. Detta värdefulla område bör sparas som en del av Esbos historia för kommande generationer.

Vi vädjar till Parkavdelningeni Esbo stad att slyn och träden måtte avlägsnas och flisas snarast möjligt. Utifall hjälp behövs står vi till förfogande men våra resurser räcker inte till att fälla träd och sly.

I väntan på Edert positiva ställningstagande Esbo 03.10.06

ESBO HEMBYGDSFÖRENING RF Benita Åkerlund ordf      Solveig Forsberg sekr

Adr. Gamla Lagstadsvägen 4
02770 Esbo
Tel. 040 5575213
Bilaga

Skrivelse om stadshuset
Esbo hembygdsförenings styrelse har skickat till stadsstyrelsen i Esbo följande skrivelse:
Espoon kaupunginhallitukselleAsia: Kaupungintalo on säilytettävä

Olemme ymmärtäneet, että käydään keskustelua kaupungintalon kohtalosta – sen mahdollisesta purkamisesta tai korjaamisesta. Kantamme kotiseutuyhdistyksenä on, että nykyinen kaupungintalo tulee säilyttää osana Espoon keskuksen rakennushistoriallista kerrostumaa.

Kysymmekin, mihin toimenpiteisiin kaupunginhallitus aikoo ryhtyä nykyisen
kaupungintalon säilyttämiseksi? Espoossa 03.10.06

ESBO HEMBYGDSFÖRENING RF Benita Åkerlund pj     Solveig Forsberg siht.

Os. Lagstad hembygdsgård
Vanha Lagstadintie 4
02700 Espoo
Gsm 040 5575213 I översättning:

Till Stadsstyrelsen i EsboÄrende: Stadshuset bör sparas
Vi har förstått att man för diskussioner om Stadshusets öde – om dess rivning eller reparation.

Vår åsikt som hembygdsförening är att det nuvarande stadshuset bör bevaras som en del av den historiska utvecklingen av arkitekturen i Esbo centrums. Vi frågar därför vilka åtgärder kommer stadsstyrelsen att vidta för att bevara det nuvarande stadshuset?

Esbo 03.10.06 ESBO HEMBYGDSFÖRENING RF

Benita Åkerlund ordf     Solveig Forsberg sekr Adr. Lagstad hembygdsgård
Gamla Lagstadsvägen 4
02700 Esbo
Gsm 040 5575213