En pratkväll om Jorvasvägen, numera Västerleden eller stamväg 51, hölls den 21 februari 2007 i Lagstad hembygdsgård ned drygt 20 deltagare. Inledare var Christina Fagerström, som hela sitt liv bott nära denna väg.

Christina bodde i sin barndom på 1930-talet på Hagalund gård. Då färdades man till ”stan”, d.v.s. till Helsingfors per tåg via Alberga station eller med båt till Sandvikskajen. Den egna bryggan låg ungefär där Nestes torn nu finns. På vintern kunde man åka längs en isväg till Munksnäs.

I början av 1930-talet började man bygga Jorvasvägen. Stora mängder sand m.m. forslades till bankarna väster om Drumsö. Klaffbron till Drumsö blev färdig 1935 och Jorvasvägen blev klar 1937.

Trafiken var inte i början speciellt livlig för Christina berättade att barnen spelade fyramål på den nya vägen men stördes dock ibland av passserande fordon. Snabbt tilltog byggnationen. Hagalund gård styckades, Westrend och Gäddvik byggdes ut o.s.v. Inför de planerade olympiska spelen 1940 fanns stora planer. En tennishall uppfördes invid den nuvarande gångbron vid Westend. En golfbana planerades även. Men kriget kom emellan.

De sovjetiska trupperna, som marscherade längs Jorvasvägen till Porkalaområdet, kom på tal liksom busstrafiken, butikerna, speciellt Wohlmans vid Nokkalavägen och Borgmans butik vid Sommarövägen. Många synpunkter fanns även om Finno, Gräsa och Mattby gård. Namnet Jorvasvägen härrörde sig från det faktum att vägen i första skedet byggdes ända fram till Jorvas i Kyrkslätt. En första sträckning hade planerats norr om Esboviken via Finns i Köklax. Efter en skrivelse till myndigheterna beslöt man dra vägen över Esboviken vid Bastvik, där bron blev färdig 1937. I massmedia har funnits uppgifter om att denna Bastvik bro nu skall rivas, då man breddar invid liggande Stensvik bro.