Den 19 november ordnades ett höstseminarium i Lagstad hembygdsgård med temat Författare och konstnärer i Esbo. Arrangör var Esbo hembygdsförening.
Ordförande i Esbo hembygdsförening Benita Åkerlund hälsade den femtiohövdade publiken välkommen, varefter Ulf Johansson presenterade sin nya bok Legenden om Bodom. Uffe som bor vid Bodom hade av flera ortsbor och av Christoffer Grönholm på Svenska folkskolans vänner uppmanats att skriva om de mord som begicks sommaren 1960 vid Bodom träsk. Tre ungdomar mördades medan den fjärde ungdomen Nils Gustafsson överlevde men blev senare åtalad för dådet. Han blev frikänd. Uffe framhåller att förhören med ortsborna stördes av kriminalpolisens brisyande kunskaper i svenska. Han utgår från att dåden utfördes av ”kioskmannen” som bodde i närheten och var känd för sin våldsamhet.
Erik Wallin berättade om fars morfar August Ramsay, som kom från Dalsbruk varifrån familjen flyttade till Helsingfors. August Ramsay disputerade 1881 och arbetade som lärare i matematik och skrev en matematikbok, som användes ännu på 1960-talet. Han blev rektor för Nya svenska läroverket, Lärkan. Han var intresserad av rodd- och kanotsporten och var även med om att grunda Finlands turistförening. År 1901 blev han senator men avskedades då han inte godkände de ryska värnpliktalagen. År 1902 blev han VD för Finlands industriförsäkring och var i ledningen för flera andra stora bolag. Riksdagsman var han 1919-21 och satt med i självständighetssenaten. År 1913 inköpte familjen Esbo gård. August Ramsay invaldes i Esbo kommunfullmäktige och intresserade sig även för hembygdsforskning och skrev boken Esbo och Esbo gårds historia i två delar.
Efter lunchen berättade Arja Salmi, ordförande i Albergasällskapet, om Författare och konstnärer i Alberga. Den nybyggda järnvägen och närheten till Helsingfors gjorde att Alberga drog till sig ny befolkning. Bergans hade inköpts 1905 av K.A.Koskinen, som stod arbetarrörelsen nära. Han inledde en parcellering av gården. Arja nämnde att medan August Ramsay värnade om ”den svenska jorden” så lockasde K.A.Koskinen många fiskspråkiga. Även många kulturpersonligheter flyttade till Alberga. Bland författarna nämnde Arja Eino Leino, som ofta vistades i Alberga, där bror Kasimir bodde. Ilmari Kianto flyttade senare till Sockenbacka där han skrev romanen Punainen viiva (Det röda strecket). Nanny Cedercreutz skrev 1916 en rimkrönika kallad Fröken Milla Lund och Fiken, hennes hund, där hon beskriver mötet med de kinesiska fångarna som byggde fästningsverk bl-a. i Alberga. Texten kunde i dag betraktas som rasistisk. Vi fick höra om Hella Wuolijoki, Elli Tompuri, Katri Vala och Anselm Hollo. Ytterligare behandlades Joel Rundt, Birgitta Gadolinoch och Lilli Fors-Nordström, som verkade som lärare i Alberga folkskola. Arja konstaterade att tiden tog slut men lovade senare återkomma till konstnärerna i Alberga.
Avslutningsvis berättade Christel Brunberg-Lindholm om konstnären Håkan Brunberg. Håkan föddes 1905 i Helsingfors och arbetade först som brandsoldat vid brandstationen på Högbergsgatan och blev senare brandchef i Esbo innan målarkonsten helt tog över. Håkan skrev även noveller och Christel Brunberg-Lindholm läste iförd en cylinder en humoristisk novell om Esbo. Håkan Brunberg målade i naivistisk stil beskrivande vyer i Helsingforstrakten men även om paradiset m.m. Även politiska motiv finns med bl.a. några änder som simmar undan ett krigsfartyg. Jubileumsutställningen 2005 i Amos Anderssons konstmuseum väckte stort intresse. Som avslutning fick se en film med en intervju med Håkan Brunberg och en presentation av hans viktigaste målningar.