Esbo hembygdsförening gjorde med 31 deltagare en resa till Nargö, på estniska Naissaar som ligger norr om Tallinn. Vi kastade loss från Magasinskajen i Södra hamnen lördagen den 17 maj med galeasen Hoppet.

Vi hälsades välkomna av Alar Schönber, på en mycket god svenska. Alar sköter uthyrningen av Hoppet hos ägaren, det estlandssvenska träbåtssällskapet Vikan. Med på resan var även vår guide, Aapo Roselius, som träffat Alar på Aibolands museum  i Hapsal, då Aapo jobbade där och Alar var mussets chef.

Då vi kom ut på öppna havet hissades åtta seglen på totalt 240 kvm raskt av den rutinerade besättningen och vi kunde njuta av den lugna seglatsen över till Nargö. Vi åt en smaklig lätt fisksmörgåslunch tillredd av Aapo enligt estniskt recept med tillhörande måltidsdrycker.

Då vi landsteg på Nargö möttes vi av ett stort antal framrusande orienterare, som hade en kontroll på hamnpiren. Till Gästhemmet åkte vi med två stabila militärlastbilar, väl anpassade till de guppiga vägarna på ön. Faciliteterna var även i övrigt enkla på ön med bl.a. torrdass. Efter middagen i Gästhemmet bjöds vi på kvällsbastu.

Efter frukosten på söndagen åkte vi med lastbilarna på en rundtur på ön. Det var en äkta äventyrsfärd längs synnerligen guppiga vägar (stigar) genom tidvis påträngande buskagen. Vi hade Gästhemmets ägare Karl Lindström som kunnig guide och besåg resterna av de stora befästningsverk, som hade börjat uppföras på Peter den stores tid men som främst uippfördes 1912-1914, då även motsvarande anläggning uppförde runt Helsingfors. Även ett stort antala minor låg kvar i terrängen. Vi korsade den gamla smålspåriga järnvägen ett flertal gånger.

Vid den gamla kyrkan i Storbyn på södra Nargö berättade Aapo Roselius om öns historia. På 1700-talet flyttade hit skandinaver och den estlandssvenska befolkningen växte. Vid sekelskiftet 1900 upplevde Estland och även Nargö en uppgång men under självständighetstiden steg nationalismen fram även i Estland och estlandssvenskarna blev mer trängda. Ordet Nargö fick inte användas och utlänningar fick inte anställas. Speciellt den svenska kyrkan på Nargö var en nagel i ögat för myndigheterna.

I dag finns inte mycket kvar från förkrigstiden men kyrkan står kvar och undergår en reningen.

Vi åkte till Tallinn med m/s Elina och fortsatte med buss till Kalamaja, den första förstaden till Tallinn berättade vår guide Aapo. I Kalamaja intog vi en brunchmåltid i restaurang Sesoon innan vi åkte till terminalen för återfärd till Helsingfors.

Nedan bilder från vår färd till Nargö, tagna av Erik Boberg: