Seminariet Esbovikens många ansikten i krig och fred samlade drygt 100 åhörare den 12 november till Lagstad hembygdsgård. Liisa Ropponen från stadsmuseet inledde om Stensviks tegelbruk, som verkade från 1860-talet fram till andra världskriget. Som störst var årsproduktionen 2,9 miljoner tegel. Bl.a. i Uspenskijkatedralen och flera hus vid Mechelingatan har dessa tegel använts.
Kurt Blomqvist visade intressanta bilder tagna år 1964 från Stensviks gård, Kaffe-Kajsa (tidigare folkskolan) och tegelbruket. Arkitekt Mikko Bonsdorff berättade om Bastvik gård och dess omfattande renovering. Vi fick också höra om det kejserliga flottbesöket 1888 utanför Bastvik med kokkobrasor, sångaruppvaktning och hurrarop kejsarparet till ära. En utställning med gamla fotografier från Esboviken visades i gårdsbyggnaden.
Efter pausen berättade Liisa Ropponen om Porkalaparentesen 1944-56, då gränsen mot Sovjetunionen gick längs Esboviken. De som rörde sig i gränszonen skulle ha en stor skylt i båtfören. Liisa har medverkat i den bok, som Hembygdsföreningen utgav till 50-årsminnet av områdets återgäldande. Benita Åkerlund redogjorde för Övergård och Nedergård, vilkas anor sträcker sig till 1540. På 1630-talet sammansloigs de till ett rusthåll. År 1798 blev det ett skattehemman på 450 ha, som omfattade även Sököudd. På 1830-talet delades hemmanet i Övergård och Nedergård. Under första världskriget fungerade Övergård som sjukhus för de kineser, som deltog i befästningsarbetena.
Kurt Wikström visade en film, som han gjort om butiksbåten Bettina, med vilken hans bror Tor ”Toje” betjänade skärgårdsborna och sommargästerna i Esbo skärgård fram till 1972. Johan Edelmann redogjorde för de många svängarna kring ägotätten till Kytö, Esbovikens yttersta utpost. Hans morfar Alfons Juselius köpte Stor-Svinö, Lill-Svinö och Moisö med tillhörande holmar, bland dem Kytö, och år 1910 bildat Akriebolaget Sommaröarna. Dock befäste den ryska armen Kytö. Efter 84 års rättskamp fick släkten Edelmann ägorätten fastslagen år 2005.
Arlitekt Fredrik Linberg redogjorde avslutningsvis om Esbovikens planering och framtidsvyer med metron m.m.